Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. Det kan också vara svåra att ge, enligt djupintervjuer med läkare. Slimmade vårdorganisationer riskerar dessutom att göra det ännu svårare.
För läkare som vill uppnå specialistnivå är ett av utbildningsmålen att på ett empatiskt sätt kunna lämna svåra besked.
Mattias Tranberg är psykolog och forskar vid Palliativt utvecklingscentrum vid Lunds universitet. Han har via 22 djupintervjuer undersökt hur det upplevs för läkare att ge patienter ett dåligt besked – ett besked som ger patienten ”en negativ syn på sin egen framtid”.
– Det kan vara besked om obotlig sjukdom, men även sådant som att en yrkesförare aldrig kommer att kunna köra bil igen. Att ha en person framför sig vars framtid står på spel är en situation som både stressar och utmanar läkarens kommunikativa förmåga, säger Mattias Tranberg.
Som att stå på scen
Läkarna beskriver bland annat att samtalssituationen har vissa likheter med ett scenframträdande – läkarna måste vara koncentrerade, lyhörda och närvarande, utan att visa rädsla eller nervositet. De behöver vara mänskligt närvarande, inte bara professionellt. Flera vittnar om att de ibland koncentrerar sig för mycket på det kliniska budskapet och tappar bort mottagarens känslor och reaktioner.
I intervjuerna skildras även hur läkare brottas med att balansera patienternas möjlighet till hopp med deras informationsbehov, särskilt när prognosen är dålig.
Slimmad vård kan ge empatitrötthet
Den känslomässiga relationen till patienten, visar studien vidare, präglas oftast av en vilja att vara närvarande och omsorgsfull. I den svåra situationen finns ofta också en stark känsla av meningsfullhet – att det är viktigt att samtalet blir så bra som möjligt.
Men flera läkare vittnar om att de håller ett känslomässigt avstånd för att skydda sig. Mattias Tranberg talar om så kallad empatitrötthet som kan uppstå när läkaren upplever sig ge och ge av omsorg och medkänsla, men utan att få professionell tillfredsställelse tillbaka.
– Inte sällan beror sådan trötthet på en slimmad vårdorganisation, där ett negativt besked inte ges mer patienttid än ett positivt besked. Resultaten tyder på att vårdutbildning och klinik behöver ta hänsyn även till läkarens lidande, och försöka förebygga eller lindra det lidandet. Alltså ha medkänsla inte endast med andra utan även med personalen, säger Mattias Tranberg.
Tillräcklig tid för samtal, och rutinen att ha en sjuksköterska närvarande vid dåliga besked skulle göra vården mer hållbar och få medarbetarna att må bättre, enligt Mattias Tranberg.
Läs också: Tidsuppfattning kan avslöja demens
Vetenskaplig artikel:
Physicians’ Lived Experience of Breaking Bad News in Clinical Practice: Five Essentials of a Relational Process, Qualitative Health Research.
Kontakt:
Mattias Tranberg, psykolog och forskare vid Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund samt Palliativt utvecklingscentrum
mattias.tranberg@med.lu.se
