Personer med spelberoende har betydligt högre risk att bli långtidssjukskrivna jämfört med andra, visar en studie. Forskarna menar att tidig upptäckt av spelproblem är viktigt för att undvika svåra konsekvenser.
Spelberoende är ett psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av långvarigt spelande. Tillståndet har beskrivits som ett “dolt beroende” som kan pågå utan att omgivningen känner till det, men spelandet kan få stora konsekvenser för både ekonomi, hälsa och socialt liv.
Stort mörkertal
1,3 procent av Sveriges befolkning, vilket motsvarar 105 000 personer, har spelproblem eller en förhöjd risk för spelproblem. Men mörkertalet bedöms vara stort.
I en ny studie har forskare använt flera nationella register för att studera över 2 800 personer mellan 19 och 62 år som fått en spelberoendediagnos. Deras sjukfrånvaro under sex års tid har sedan undersökts. Data har därefter jämförts med en grupp med över 28 000 personer som inte har diagnosen.
Forskarna upptäckte att personer med spelberoende hade 89 procent högre risk för att bli långtidssjukskrivna. Det innebär mer än 90 dagar per år.
– Detta är särskilt oroande då denna grupp ofta har tidigare besvär med psykisk ohälsa och möjligheten att arbeta är viktig för psykisk och finansiell återhämtning, säger Viktor Månsson, forskare i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Fler kvinnor i riskzonen
Studien visar också att risken är ojämnt fördelad. Att vara kvinna, ha kortare utbildning och att bo i mindre tätbefolkade områden var kopplat till en högre risk för långtidssjukfrånvaro.
Enligt forskarna är resultaten viktiga eftersom kunskap har saknats om konsekvenserna av spelberoende över tid, och hur hälsan och möjligheten att jobba kan påverkas.
– Studien visar att vi behöver upptäcka spelproblem i ett tidigare skede inom hälso- och sjukvård och på arbetsplatser, samt öka tillgången till hjälp för drabbade personer så att de tidigare kan bryta negativa utvecklingsbanor. Spelberoende riskerar att passera obemärkt förbi och problemen kan hinna bli omfattande innan de uppmärksammas och diagnostiseras i hälso- och sjukvård, något som denna studie visar på, säger Viktor Månsson.
Uppföljning behövs
Nästa steg i forskningen är att fortsätta utveckla metoder för tidigare upptäckt av spelberoende och att utbilda personal inom hälso- och sjukvården om problemet.
– Då spelberoende ofta är ett långvarigt problem blir det också viktigt att följa personer över ännu längre tid, till exempel upp till tio år, för att ta reda på mer kring de långsiktiga konsekvenserna för de som drabbats och deras omgivning, säger forskaren Yasmina Molero vid Karolinska institutet.
Vetenskaplig studie:
The risk and development of work disability among individuals with gambling disorder: a longitudinal case-cohort study in Sweden, Psychological Medicine.
Kontakt:
Viktor Månsson, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, viktor.mansson@ki.se
Yasmina Molero, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, yasmina.molero.samuelson@ki.se
