Viktigt nytt steg för att förhindra hjärnblödning hos för tidigt födda
Barn och ungaHjärnanForskare hittat en väg in i hjärnan för ett protein som är viktigt för hjärnans tidiga utveckling. Förhoppningen är att kunna hjälpa extremt för tidigt födda barn och förhindra att de får svåra komplikationer som hjärnblödning.
Proteinet, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. Proteinet stärker bland annat hjärnans kärl, så att kärlen blir mer motståndskraftiga.
För tidig födsel/prematura barn
När ett barn föds före graviditetsvecka 37 räknas det som för tidigt fött. Före vecka 32 är barnet mycket för tidigt fött, och före vecka 28 säger man att barnet är extremt för tidigt fött, eller extremprematurt.
Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt varje år. Komplikationer vid för tidig födsel, särskilt vid extremprematur födsel, är den huvudsakliga orsaken till barnadödlighet före fem års ålder. En av de allvarligaste komplikationerna är intraventrikulär hjärnblödning. Det är en blödning inne i hjärnans hålrum, ventriklarna. Den leder ofta till bestående skador på hjärnan.
Några riskfaktorer för prematur födsel:
- Ärftlighet
- Socioekonomisk situation
- Infektioner
- Rökning
- Övervikt
- Att vänta tvillingar
- Mammans ålder, både hög och låg
Forskare har tidigare visat att prematura barn har mycket låga nivåer av detta protein. Brist på det är kopplat till bland annat kognitiva svårigheter när barnet blir äldre, enligt Niklas Ortenlöf, som har skrivit en avhandling i ämnet vid Lunds universitet.
Måste nå centrala nervsystemet
I avhandlingen har Niklas Ortenlöf undersökt hur detta protein kan tillföras kroppen utifrån. Det är inte bara att spruta in proteinet i kroppen, konstaterar han. För att ha en effekt på den omogna hjärnan måste det nå det centrala nervsystemet. Ett viktigt fynd som beskrivs i avhandlingen är att det verkar spelar roll när proteintillskottet görs.
– Vi visar i vår djurmodell att en tidig tillförsel av IGF-1 i blodet, inom en timme, ökar upptaget i ryggmärgsvätskan, säger Niklas Ortenlöf.
Han pekar också på att en möjlig transportväg för proteinet från blodet till hjärnan är via plexus choroideus, en vävnadtyp som finns i hjärnans hålrum.
Via studier av odlade celler samt studier på djur syntes det att proteinet kunde transporteras genom hjärnans hålrum och ut i ryggmärgsvätskan med hjälp av så kallade extracellulära vesiklar – se faktaruta nedan.
Kroppens budbärare, extracellulära vesiklar
Extracellulära vesiklar kallas ibland för ”kroppens meddelandesystem” eller ”kroppens flaskpost”. De utsöndras från cellerna och är ett slags bärare av biologiska meddelanden. Vesiklarna är bubblor i nanostorlek, omslutna av membran. Celler kan skicka dem mellan varandra för att utbyta information.
Vesiklarna bär proteinet hela vägen in i centrala delar av hjärnan. Att de nya forskningsresultaten nu tydligt pekar ut denna transportväg är mycket viktigt, enligt Niklas Ortenlöf och forskarkollegor.
Kan hjälpa för tidigt födda barn
Fynden, säger forskarna, är ytterligare ett steg på vägen till att ta fram en behandling som baseras på det aktuella proteinet, IGF-1. Inom de närmaste åren kommer extremt för tidigt födda barn, bland annat i Sverige, i vissa fall att erbjudas en behandling med proteinet, inom ramen för en internationell studie. Behandlingen kommer att ges inom ett dygn efter födseln.
– Jag hoppas att vi får se en förebyggande effekt vad gäller så kallad intraventrikulär hjärnblödning, säger Niklas Ortenlöf.
– Det finns redan en mindre studie gjord som tyder på att det fungerar. Tillförsel av det här proteinet skulle också kunna hjälpa till att ge en förbättrad hjärnutveckling och minska kognitiva nedsättningar.
Text: Lunds universitet och forskning.se
Läs också: Trygga pappor tar mest pappaledigt
Avhandling:
Signaling to the immature brain – Choroid plexus, insulin-like growth factor 1 and extracellular vesicles, Lunds universitet.
Kontakt:
Niklas Ortenlöf, doktorand i pediatrik vid Lunds universitet
niklas.ortenlof@med.lu.se
