Har du sett ovanligt många fjärilar fladdra omkring under sommarnätterna? Forskning kan visa att två nattflygande arter – som förr knappt fanns – nu blivit mycket vanliga.
Under nära 20 år har de nattflygande fjärilarna vitpunktsgräsfly och ljusringat lövfly ökat extremt mycket. Det visar en studie av forskare på Linnéuniversitetet
Båda arterna hade knappt påträffats i Sverige när studien påbörjades 2004, men är nu bland de allra vanligaste nattfjärilarna i kustnära områden i södra Sverige. De har även spridit sig till Stockholmstrakten.
– Allt är inte dystert kring insekternas mångfald, vår studie visar på en fantastisk framgångssaga för två nattflygande fjärilar i sydöstra Sverige, säger Per-Eric Betzholtz, docent i biologi vid Linnéuniversitetet.
Kan leva i många olika miljöer
De två studerade arterna har lyckats anpassa sig ovanligt bra till klimat- och landskapsförändringar. Deras framgång är en kontrast mot mängder av studier som visar att insekter generellt minskar.
– Kanske utgör de här arterna undantaget som bekräftar regeln. Båda arterna är generalister, vilket betyder att de kan leva i många olika slags miljöer och larverna har flera värdväxter. Det är sannolikt en bidragande orsak till framgångssagan, säger Per-Eric Betzholtz.
Ekosystem kan rubbas
Men den extrema ökningen kan vara både ett problem och en tillgång, enligt forskarna.
Det positiva är att nattfjärilarna och deras larver utgör en viktig födokälla för många djur, till exempel fåglar och fladdermöss. Men en plötslig ökning av en art kan också störa balansen i ett ekosystem och påverka andra arter på oanade sätt.
– Om ökningen är kopplad till miljöförändringar, kan det indikera en större sårbarhet i ekosystemet. Vi ser ett behov av att utforska de specifika ekologiska rollerna för dessa fjärilsarter för att helt förstå deras roll i ekosystemet, säger Markus Franzén.
Mer om de nattflygande fjärilarna
Vitpunktsgräsfly och ljusringat lövfly är relativt små. De har en vingbredd på ungefär tre till fyra centimeter.
Förutom att de två arterna har ökat rejält i Sverige, har forskarna sett att nattfjärilarnas aktivitetsperiod förlängts med så mycket som 100 dagar över studieperioden 2004- 2023.
Data till studien kommer från tre stationer i sydöstra Sverige där övervakning av nattfjärilsfaunan sker. Forskarna har även använt data som allmänheten har rapporterat in till Artportalen.
Vetenskaplig studie:
Kontakt:
Per-Eric Betzholtz, forskare i biologi vid Linnéuniversitetet, per-eric.betzholtz@lnu.se
Markus Franzén, forskare vid institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet, markus.franzen@lnu.se
