Extra protein från bröstmjölk eller komjölk lika bra till för tidigt födda
Barn och ungaBarn som föds extremt för tidigt behöver få extra protein som tillägg till bröstmjölken. Men gör det någon skillnad om detta proteintillägg tillverkas av bröstmjölk eller komjölk, med tanke på allvarliga komplikationer? Nej, det verkar inte spela någon roll, enligt en stor studie.
Barn som föds extremt för tidigt, det vill säga mellan graviditetsvecka 22 och 27, hör till de allra mest sårbara i sjukvården. Risken att de drabbas av svåra komplikationer är mycket hög. Nästan ett av fyra extremt för tidigt födda barn dör före ett års ålder.
Bröstmjölk minskar risker
Det finns starkt stöd i forskningen för att det är bättre att ge bröstmjölk än mjölkersättning gjord av komjölk till dessa barn. Det är känt att komjölksbaserad mjölkersättning ökar risken för sådant som svår tarminflammation och blodförgiftning.
I Sverige får alla extremt för tidigt födda barn bröstmjölk, som i regel ges via en sond i näsan. Det kan vara förälderns egen mjölk eller donerad bröstmjölk. Ändå får nästan ett av tio barn nekrotiserande enterokolit, en svår inflammation i tarmen.
– Det är en av de värsta sjukdomar man kan ha. Minst tre av tio barn dör och de som överlever får ofta neurologiska men efteråt, säger Thomas Abrahamsson, professor vid Linköpings universitet och överläkare på neonatalavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping.
De allra minsta får extra protein
Bröstmjölken till extremt för tidigt födda barn kompletteras i regel med extra protein för att barnen ska växa så bra som möjligt. Denna proteinberikning har traditionellt tillverkats av komjölk. Men det har funnits misstankar att komjölksbaserad berikning ökar risken för svåra komplikationer. Därför finns numera berikning som bygger på donerad bröstmjölk och som har börjat användas i vården på en del platser. Förhoppningen har varit att på så sätt minska risken för allvarliga komplikationer.
Men stämmer det – förbättras barnens hälsa och överlevnadschanser om de får berikning gjord på protein från bröstmjölk? Nej, det verkar inte vara så, enligt den nya studien, som har letts från Linköpings universitet.
– Vi kom fram till att det inte spelar någon roll om extremt för tidigt födda barn får berikning gjord av komjölk eller gjord av donerad bröstmjölk, säger Thomas Abrahamsson.
Så gjordes studien
I studien ingick 228 extremt för tidigt födda barn som utifrån en slumpmässig indelning fick berikning tillverkad av antingen bröstmjölk eller komjölk. Forskarna följde upp barnen för att mäta förekomsten av nekrotiserande enterokolit, blodförgiftning och död. Av barnen som behandlades med bröstmjölksbaserad berikning fick 35,7 procent komplikationer, medan motsvarande andel var 34,5 procent i gruppen som fick komjölksbaserad berikning. I stort sett ingen skillnad, med andra ord.
Studiens resultat ligger i linje med en mindre studie från Kanada som publicerades 2018. Inte heller där kunde forskarna se skillnad mellan de båda typerna av berikning med avseende på nekrotiserande enterokolit och svår blodförgiftning.
Källa: Linköpings universitet
Viktig kunskap för att satsa rätt
Den bröstmjölksbaserade produkten beräknas kosta över 100 000 kronor per barn.
– Å ena sidan är vi besvikna över att vi inte fann en positiv effekt av berikning baserad på bröstmjölk. Å andra sidan är det en stor och välgjord studie och vi kan nu säga med stor säkerhet att det inte har effekt i den här patientgruppen. Det är också viktig kunskap, så att vi inte satsar på kostsamma produkter som inte har önskad effekt.
Vetenskaplig artikel:
Effect of human milk-based fortification in extremely preterm infants fed exclusively with breast milk: a randomised controlled trial, eClinicalMedicine.
Kontakt:
Thomas Abrahamsson, professor vid Linköpings universitet och överläkare på neonatalavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping
thomas.abrahamsson@liu.se
