Många unga människor som har bott i familjehem fortsätter att vara en del av familjen och få stöd av den, även efter att placeringen avslutats. Det framgår av en studie från Sverige och Norge.
17 familjehemsföräldrar i Sverige och 18 i Norge har intervjuats i studien. Familjehemsföräldrar berättar där att de strävar efter att upprätthålla kontakten med de ungdomar som har flyttat efter 18-årsdagen då placeringen avslutats.
Praktisk hjälp
Det kan handla om regelbunden kontakt via telefon eller att träffas på söndagsmiddagar, födelsedagar och vid viktiga helger. Det kan också innebära att ge stöd till den unga personen. Stödet handlar ofta om praktisk hjälp och kunskap, till exempel rörande sådant som försäkringar och hjälp vid flytt.
− Studien visar att det finns ett starkt engagemang hos många familjehemsföräldrar och att relationer som skapats får betydelse även när placeringen avslutas, säger Inger Oterholm, professor vid VID vitenskapelige høgskole i Oslo.
Unga ses som del av storfamilj
Flera av familjehemsföräldrarna berättar också att de ser de unga som en del i ett slags storfamilj. Efter flytten har ungdomarna haft fortsatt kontakt med familjehemmets biologiska barn, familjehemsföräldrarnas syskon och mor- och farföräldrar.
Några familjehemsföräldrar beskriver hur de har fått ”bonus-barnbarn” och att stödet och familjetillhörigheten omfattar även dessa barn.
Svårare när ungdomarna mår dåligt
Dock är det svårare att hålla kontakten om den unga personen lider av psykisk ohälsa, enligt många familjehemsföräldrar. Flera uppger också att de är oroliga för hur de unga personerna ska klara övergången från familjehemmet till en tillvaro på egen hand.
− Flera familjer underströk ungdomarnas behov, särskilt vid psykisk ohälsa, av att kunna stanna kvar i familjehemmet även efter att de fyllt 18 år. Det är få tonåringar som flyttar när de är så unga, även när de är rustade för det, säger Inger Oterholm.
Många kan behöva fortsatt stöd
Att bli tvungen att flytta kan bli mycket ensamt och socialtjänsten bör fortsätta att hålla ett öga på den här gruppen, menar Ingrid Höjer, professor emerita i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
− Det är väsentligt att socialtjänsten uppmärksammar tidigare placerade ungas behov av fortsatt stöd och att familjehemmens engagemang och kunskap om de unga tas tillvara då placeringen avslutas.
Om studien
Forskarna intervjuade 18 familjehemsföräldrar från 13 familjehem i Norge. De intervjuade också 17 familjehemsföräldrar från 14 familjehem i Sverige. De intervjuade hade varit familjehemsförälder till minst en person, i åldern 15 till 18 år, som sedan lämnat familjehemmet på grund av att placeringen avslutats av åldersskäl – det vill säga att den unga personen fyllt 18 år. Placeringen hade pågått i minst ett år.
Vetenskaplig artikel:
When young people age out of care: foster care in a life course and network perspective, Child & Family Social Work.
Kontakt:
Ingrid Höjer, professor emerita i socialt arbete vid Göteborgs universitet
ingrid.hojer@socwork.gu.se