Koldioxidskatt är ett effektivt sätt att minska utsläpp
Hållbar utvecklingLuftföroreningarPolitikKoldioxidskatten fungerar. Utan den skulle utsläppen från industrin vara betydligt högre i Sverige. Men det finns mer att göra för att minska utsläppen, enligt en studie från KTH.
Utan en koldioxidskatt skulle utsläppen av växthusgaser från svenska tillverkningsföretag ha varit ungefär 30 procent högre år 2015, enligt beräkningar i en studie ledd av Christian Thomann, forskare i industriell teknik vid KTH.
– Det blir lönsamt att minska utsläpp. Företagen minskar sina skattekostnader om de kan reducera utsläppen, säger Christian Thomann.
Skatten funkar i praktiken
Sverige var ett av de första länderna att införa en koldioxidskatt 1991. Forskarna har tittat på effekter av prissättningen på utsläpp av koldioxid under 26 års tid, fram till 2015.
Sedan 2005 ingår stora svenska produktionsanläggningar i EU:s system för utsläppsrätter med syfte att minska utsläppen av växthusgaser.
– Eftersom utsläppen har minskat fungerar uppenbarligen skatten i praktiken. Och den tunga industrin finns fortfarande kvar i Sverige – så även i en liten öppen ekonomi som Sveriges är det möjligt att genomföra dessa förändringar med önskvärd effekt, säger Christian Thomann.
För vissa blir skatten bara en kostnad
Tanken är att systemet ska motivera företagen att ta egna initiativ för att minska sina utsläpp, exempelvis genom att satsa på fossilfri teknik. Studien visar att det fungerar i de flesta fall, men inte alla. För företag med stora utsläpp men med liten tillgång till finansiering finns en risk att skatten endast blir en kostnad, säger Christian Thomann. Utan en fungerande kapitalmarknad kan de stora utsläpparna inte göra nödvändiga investeringar i grön teknik.
– Det kan också behövas någon form av statligt stöd, exempelvis subventioner. Staten brukar vara med och bidra vid stora omställningar i samhället. Men det ska vara på ett försiktigt vis. Vissa statliga kreditgarantier kan behövas.
I en tidigare studie har Christian Thomann visat att bolag vänder sig till forskningen för att kunna minska utsläppen. Företag anställer forskare från universiteten för att fixa till och modernisera befintliga anläggningar.
Hur har företagen gått tillväga för att minska utsläppen?
– Det ska vi undersöka noggrannare i framtida studier. Men det handlar troligen om att sluta använda kol och övergå till el. De har bytt ut maskiner eller lärt sig att använda dessa mer effektivt.
Hur utsläppsminskningarna påverkar industrins produktion och lönsamhet är en annan fråga som Christian Thomann kommer att studera i kommande forskningsprojekt.
När priset för utsläppen höjs i Europa kan det vara befogat med robusta regler för införsel av varor till Europa från de länder som saknar klimatskatt, tillägger han.
– Detta för att ha en likvärdig konkurrens mellan länder med och utan koldioxidskatt.
Mer om studien och koldioxidskatten
Studien kartlägger koldioxidutsläpp från svenska tillverkningsföretag under 26 år. Syftet är att uppskatta effekten av koldioxidprissättning för utsläppsintensiteten på företagsnivå.
Uppgifterna om utsläpp omfattar 4000 företag inom 23 tillverkningsområden, från stål- och cementindustri till matproduktion. Slutsatsen är att koldioxidutsläppen från den svenska tillverkningsindustrin 2015 skulle ha varit ungefär 30 procent högre utan koldioxidprissättning.
Den svenska koldioxidskatten är en punktskatt på fossila bränslen som företag använder. Nivån på skatten baseras på hur mycket koldioxid som uppstår när man exempelvis eldar upp en ton kol. Företaget betalar motsvarande belopp i skatt. Svenska anläggningar med stora utsläpp är i dagsläget med i EU:s utsläppsrättssystem ETS. Mindre anläggningar betalar svensk koldioxidskatt.
Källa: KTH
Läs också: Därför går återställningen av våtmarker långsamt
Vetenskaplig artikel:
The Effect of Carbon Pricing on Firm Emissions: Evidence from the Swedish CO2 Tax, The Review of Financial Studies.
Kontakt:
Christian Thomann, forskare i industriell teknik, KTH.
christian.thomann@indek.kth.se
