För att få chans till bästa möjliga hälsovinster krävs en högre intensiv fysisk aktivitet än man tidigare trott, enligt en ny avhandling. Det viktiga är att man tar i så mycket att man förbättrar sin kondition. Man ska bli varm och andfådd, gärna de flesta av veckans dagar.
Fysisk aktivitet är viktig för att förebygga och behandla sjukdomar. En ny avhandling tar nu upp hälsoeffekterna av fysisk aktivitet av olika intensitet.
Resultaten bygger på data från fyra tidigare stora hälsostudier som mäter fysisk aktivitet − se faktaruta längre ned. I arbetet med avhandlingen har dessa data analyserats på nytt, med hjälp av förbättrade metoder för databearbetning och statistisk analys.
Låg intensitet räcker inte
Jonatan Fridolfsson, nyligen disputerad i kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, har i sitt avhandlingsarbete studerat ett fysiologiskt mätvärde som anger intensiteten i fysiska aktiviteter. Det handlar om MET-värdet, ”metabolic equivalent of task”. Till exempel motsvarar en MET energiförbrukningen för en individ i sittande vila. En rask promenad i fem kilometer på en timme har ett värde på cirka 4 MET och intensivt hoppande med hopprep motsvarar drygt 11 MET.
Rekommendationer från bland andra Folkhälsomyndigheten betonar att det krävs minst måttlig intensitet i fysisk aktivitet för att få hälsofördelar, vilket motsvarar en tröskel på 3 MET.
Men det är en för låg nivå för de flesta personer, enligt avhandlingen. I stället pekar resultaten på en tröskel på närmare 4,5 MET under 150 till 300 minuter i veckan, utspritt över de flesta veckodagarna, för att få flest hälsovinster.
Viktigast är att förbättra konditionen
Konditionsnivån är en avgörande faktor för att bestämma den nödvändiga intensiteten av fysisk aktivitet för att uppnå hälsovinster, enligt avhandlingen. Detta har inte visats tidigare när fysisk aktivitet har mätts i vardagen. Däremot har tidigare forskning, utifrån studier i laboratoriemiljö, antytt att det skulle vara en viktig faktor.
− Den fysiska aktiviteten ska vara tillräckligt intensiv för att man ska bli varm och andfådd, säger Jonatan Fridolfsson.
− Ett riktmärke kan vara att det ska gå att prata, men inte sjunga. Om man är äldre och har dålig kondition kan det räcka med vardagssysslor, men för den som är ung och frisk kan det till exempel krävas löpning eller snabb cykling för att få en bättre hälsa. Det viktiga är att aktiviteten är tillräckligt intensiv för att förbättra konditionen.
Högre intensitet för att sänka blodfetter
Resultatet skiljer sig från Folkhälsomyndighetens rekommendationer genom att starkare betona vikten av måttlig till högintensiv aktivitet och det faktum att det inte räcker att byta ut stillasittandet mot vilken aktivitet som helst.
– Det krävs däremot inte maximal ansträngning som ger blodsmak för att förbättra sin kondition och därmed hälsa. Men specifika hälsovinster kan vara kopplade till olika intensitetsnivåer. Det krävs till exempel högre intensitet för att sänka sina blodfetter än för att sänka sitt blodsocker, säger Jonatan Fridolfsson.
Kan bidra till bättre råd
Den här kunskapen, menar Jonatan Fridolfsson, kan användas inom hälso- och sjukvården för att skräddarsy fysisk aktivitet för människor, i syfte att förebygga och behandla sjukdomar och möjliggöra bättre livskvalitet.
– Studien visar hur viktigt det är att anpassa fysisk aktivitet till individuella behov och förutsättningar. Det är avgörande för att främja en långsiktigt hållbar och hälsosam livsstil, säger Jonatan Fridolfsson.
Data från fyra hälsostudier
I avhandlingen har data från dessa studier använts:
LIV 2013, Livsstil, prestation, hälsa. Studien består av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen mellan 20 och 65 år och undersöker hur livsstilen påverkar hälsan.
SCAPIS-studien, Swedish CArdioPulmonary bioImage Study, är en stor svensk forskningsstudie som syftar till att öka förståelsen för hur hjärt-kärlsystemet påverkar hälsan. Studien inleddes 2010 och omfattar cirka 30 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 50 till 64 år från sex olika regioner i Sverige. Studien kombinerar omfattande kliniska undersökningar, laboratorietester och avancerad bildteknik för att skapa en detaljerad bild av deltagarnas hälsa.
I.Family är en multinationell studie av drygt 2500 europeiska barn, med data från 2013 och 2014 om bland annat blodtryck, kroppsmått, blodfetter och blodsocker.
Bunkefloprojektet startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsföreningar och forskning. Effekten av daglig schemalagd fysisk aktivitet hos barn i årskurs 1-9 studerades. Resultaten visar på kopplingar mellan fysisk aktivitet, motorisk träning och skolprestationer. Forskare på ortopeden på Skånes universitetssjukhus har samtidigt studerat effekterna av motorisk träning på barns skelett.
Källa: Göteborgs universitet
Läs också: Må bra tills du dör
Vetenskaplig artikel:
Statistical advancements in analyzing accelerometer-measured physical activity intensity, Göteborgs universitet.
Kontakt:
Jonatan Fridolfsson, Jonatan Fridolfsson, nyligen disputerad i kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet
jonatan.fridolfsson@gu.se
