Landsväg, sommartid, åker på ena sidan. Grönklädda soldater ute på marsch med ryggen mot kameran.
Bild: Bezav Mahmod/Försvarsmakten.
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Den tejpning av rekryters fötter som försvaret rekommenderar inför långa marscher kan ge livslånga kontaktallergier, visar ny forskning.
– Det här kan vara ett nationellt problem med potentiellt många rekryter inblandade, säger läkaren och forskaren Cecilia Svedman.

Under cirka tio år har det svenska försvaret rekommenderat sina rekryter att tejpa fötterna för att förebygga skoskav under långa marscher.

Tre fjärdedelar fick eksem

Men under de senaste tre åren har det uppmärksammats att soldater har blivit allergiska mot de klistertejper som rekommenderas. På ett av de regementen som forskare har undersökt hade drygt tre fjärdedelar av 26 soldater fått kontakteksem av tejpen. Den absoluta majoriteten hade inte tidigare haft några problem med eksem eller kontaktallergi.

Boven i dramat: Kolofonium

Ämnet som utlöser allergin heter kolofonium och förekommer i harts som finns i kåda från barrträd. Det är vanligt som klistermaterial i medicintekniska produkter, som plåster.

Hartsen innehåller flera ämnen som gör att man riskerar att också bli allergisk mot parfym och doftämnen. Vid stark allergi kan man även få problem med medicintekniska produkter hos tandläkaren eller utveckla hudreaktioner om man arbetar med trämaterial.

– Det här kan vara ett nationellt problem med potentiellt många rekryter inblandade. Några av dem som remitterades till oss hade oerhört starka kolofoniumreaktioner på fötterna och det fanns även individer som fick eksem över hela kroppen, säger Cecilia Svedman, professor i yrkes- och miljödermatologi vid Lunds universitet samt överläkare vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Lägre krav på innehållsdeklaration

Tejp som ska skydda huden används i stora mängder världen över. Ett problem är att det inte finns samma deklarationsplikt för medicintekniska produkter som för läkemedel eller kosmetika. Innehållet behöver alltså inte redovisas och för många produkter anges inte heller hur länge de bör användas.

– Det är därför av största vikt att det görs toxikologiska bedömningar av medicintekniska produkter som tar hänsyn till hur de används, för att vi ska kunna få säkrare produkter på marknaden, säger Cecilia Svedman.

Rekryter som muckat bör få eksem undersökta

För några månader sedan undersökte Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vid Skånes universitetssjukhus ännu ett regemente i Skåne, där lika många hade fått problem efter tejpning av fötterna inför marscher. Rekryterna hade nu rekommenderats en annan tejp som dock innehöll samma allergiframkallande klisterämne.

Som arbetsgivare har försvaret ansvar att, tillsammans med den anställde, anmäla arbetsskada till arbetsmiljöverket. Hudreaktioner av medicintekniska produkter ska också rapporteras till Läkemedelsverket. För att säkerställa en korrekt diagnos och fastställa hur utbredda besvären är bör patienten läkarundersökas och testas för kontaktallergi. Men när rekryterna muckar och lämnar sin arbetsgivare finns det en risk att arbetsskador inte följs upp.

– Vi har nu föreslagit försvarsmakten en nationell inventering av problemet, där även rekryter som muckat de senaste åren kontaktas och erbjuds testning för kontaktallergi om de fått eksem av tejpningen, säger Cecilia Svedman.

Läs också: Tatueringar och cancer – finns ett samband?

Vetenskaplig artikel:

Colophonium-related Allergic Contact Dermatitis Caused by Medical Adhesive Tape Used to Prevent Skin Lesions in Soldiers, Acta Dermatology Venerologica.

Kontakt:

Cecilia Svedman, professor i yrkes- och miljödermatologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Malmö, Lunds universitet samt överläkare vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Skånes universitetssjukhus
cecilia.svedmanmed.luse

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera