När sfi-elever gör praktik på arbetsplatser får de tillfälle att prata svenska, men även höra slang och dialekter. Det bidrar till att de utvecklas i det nya språket, enligt en studie.
Svenska för invandrare, sfi, ska förbereda eleverna för att komma ut på arbetsmarknaden. Kommunerna har stor frihet att själva utforma utbildningen. Många anpassar den till kommande arbetsliv genom praktikplatser, yrkessvenska och yrkesinriktningar.
I en studie har språkforskaren Robert Walldén tittat närmare på en kommun i Skåne som erbjudit sfi-eleverna språkpraktik på olika arbetsplatser. De kunde till exempel praktisera på restauranger, inom vården eller på industriföretag.
Kontakt med vanligt svenska
Studien visar att eleverna hade positiva erfarenheter av att vistas på en vanlig arbetsplats. De fick möjlighet att prata mycket med både ungdomar och äldre.
– Många av eleverna har inte svenska omkring sig i sin vardag så det värderades väldigt högt av eleverna att prata med förstaspråkstalare av svenska, säger Robert Valldén, docent i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö universitet.
Flera elever uppgav att dialekter och slang kan vara svårt att förstå, men att språkpraktiken ledde till att de fick uppleva vanlig svenska utanför klassrummet. De upplevde också att de hade en stöttande miljö omkring sig, och det var okej att prata lite fel utan att bli bedömda.
Annat fokus i klassrummet
Även tidigare forskning har visat att sfi-undervisning i klassrum inte är tillräcklig för att utveckla muntliga färdigheter. Eleverna i studien upplevde till exempel att undervisningen mest fokuserar på grammatik och skrivande – även om praktikkursen också innehöll muntliga presentationer och diskussioner.
– Man önskar sig att de ska förstå svenska som talas på olika sätt, bland olika åldrar och dialekter. Det kan man ta in i undervisning också exempelvis med filmklipp, men när det blir en autentisk situation ställs det på sin spets och blir en starkare upplevelse, säger Robert Walldén.
Kunskaperna måste in i undervisningen
Men han lyfter också fram utmaningar med praktikplatser i utbildningen. Bara för att eleverna är ute på praktikplatser lär de sig inte automatiskt språket, de nya kunskaperna måste användas i utbildningen. Många kommuner arbetar med detta på olika sätt, men forskningen vet inte hur det faller ut.
– Det visar att det är en utmaning för sfi att integrera kunskaperna i utbildningen. Rent didaktiskt och pedagogiskt finns det vinster med det. Det har efterlysts av forskning och den aktuella kommunens arbete med språkutvecklande uppgifter kopplade till praktiken är ett positivt exempel på hur man kan arbeta.
Viktigt för att utveckla språket
Satsningar på språkpraktik kräver också mycket resurser i form av planering. Det kräver också att rekryterare och handledare finns tillgängliga.
– Det är en satsning jag tycker är väl investerad, det var övervägande positiva erfarenheter från eleverna. De lärde sig inte bara yrkesspråk utan vardagliga ord och samhällsrelevanta ord. Det ska inte bara mätas genom om eleverna får jobb eller inte. Oavsett hur det blir med den saken ska de få möjlighet att utveckla språket, säger Robert Walldén.
Så gjordes studien
20 vuxna sfi-elever i en kommun i Skåne följdes i studien. De kom från olika länder, hade olika åldrar och varierande utbildningsnivåer. Eleverna fick välja en av tre branscher: utbildning och vård, hotell och restaurang eller industri, lager och logistik. Eleverna deltog på arbetsplatsen två dagar i veckan under 13 veckor. Eleverna fick praktikuppgifter som följdes upp under lektionstid.
Vetenskaplig studie:
Adult migrants’ voices about learning and using Swedish at work placements in basic language education, Studies in the Education of Adults.
Kontakt:
Robert Walldén, docent vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet,
robert.wallden@mau.se
