Ungefär var tredje snickare visar tecken på vibrationsskador i händerna. En av tio unga snickare visar redan tecken på skada. Det är några av resultaten i en ny avhandling om skador som kan uppstå vid arbete med exempelvis borrmaskiner.
Vibrationsskador är en välkänd risk som arbetstagare ska skyddas mot, enligt regelverket. Trots det är vibrationsskador en vanlig arbetssjukdom. Eva Tekavec, specialistläkare i yrkes- och miljömedicin och forskare vid Lunds universitet, har skrivit en avhandling om vibrationsskador i arbetslivet.
En tredjedel har nervpåverkan
– Vi har undersökt skadebilden i händerna hos snickare och jämfört den med målare. Vi fann att en tredjedel av snickarna hade tecken på nervpåverkan i händerna. Jämfört med målarna var det en väldigt tydlig skillnad i hur vanligt det var, säger Eva Tekavec till Vetenskap och Hälsa.
En av tio unga snickare uppvisade dessutom tecken på skada, enligt forskningen.
– Detta indikerar att arbetare idag inte är skyddade trots gällande regelverk för att skydda vibrationsexponerade arbetstagare, säger Eva Tekavec.
Mängden av olika biomarkörer i blodet har också undersökts hos personer med vibrationsskador. På gruppnivå fann Eva Tekavec och forskarkollegor att drabbade patienter uppvisade högre halter av biomarkörer som kan kopplas till inflammation, kärlpåverkan och kompensatoriska mekanismer vid nervskada jämfört med en referensgrupp.
Känslighet för kyla vanligt
En vibrationsskada i händer och armar kännetecknas av påverkan på nerver, känselreceptorer i huden och de små blodkärlen i fingrarna. Typiska symtom är domningar och stickningar från fingrar och händer, nedsatt känsel för beröring och temperatur, nedsatt finmotorik, köldkänslighet och köldintolerans samt Raynauds fenomen – även kallat “vita fingrar”.
– Vi kunde se att köldintolerans var ett mycket vanligt symptom. Bland patienterna fanns den hos 86 procent och bland snickarna fanns den hos 24 procent.
Forskarna hoppas att vården blir bättre på att tidigt upptäcka skador hos exponerade arbetare, både inom företagshälsovården och inom primär- och specialistvård. De hoppas också på en framtida bättre diagnostik och bättre behandling.
Bedöms olika
Forskarna har även jämfört två graderingssystem som används för att bedöma graden av nervskada hos diagnostiserade patienter. De kunde konstatera att de olika systemen placerar patienter i olika grad av allvarlighet, vilket kan ha konsekvenser för medicinsk uppföljning och i vissa länder även rätten till ersättning.
Avhandling:
Hand-arm vibration injury – neurosensory and vascular manifestations, grading of severity, and serum biomarkers, Lunds universitet.
