Supermedium framträder i krigets Ukraina  

Sociala medier spelar en central roll i nyhetsflödet från kriget i Ukraina – inte minst plattformen Telegram som har blivit som ett slags supermedium i Ukraina. Kruxet är att källorna kan vara både osäkra och okända. Och när svenska medier hänvisar till osäker information riskerar de att undergräva sitt eget förtroende. Det säger medieforskaren Gunnar Nygren.

I Ukraina har sociala medier och framför allt plattformen Telegram blivit den viktigaste källan till information för många människor.

– Där finns alla ukrainska medier, statliga och lokala myndigheter men också rena fejkhistorier och rysk propaganda, säger Gunnar Nygren, professor emeritus i journalistik vid Södertörns högskola.

Osäkra eller okända källor

Han är en författarna till en ny bok som ger en inblick i det nyhetsflöde som ukrainare och svenskar möter och som slåss om deras uppmärksamhet. Det skriver Södertörns högskola i ett pressmeddelande.

Via plattformar som Telegram och Twitter/X sprids dagligen ögonvittnesskildringar, bilder och videor från kriget. I vissa fall är varken ursprungskällan eller avsändaren känd. I andra fall är informationen officiell myndighetsinformation.

– I Ukraina är Telegram större än tv som informationskälla. Det funkar överallt och är ocensurerat, säger Gunnar Nygren.

Ett slags supermedium

Plattformen används av alla nyhetsmedier och även av myndigheter och militären.

– Plattformen har ur vissa perspektiv smält samman med mer traditionell rapportering och informationsflöden till ett slags supermedium. 

Viktig för Ryssland

Det går också att se Telegram är viktig för Ryssland, säger Gunnar Nygren. I början av invasionen dök proryska kanaler upp i takt med att Ryssland tog över områden i östra Ukraina.

– De kom så snabbt att de måste varit noga förberedda och haft konton färdiga. När ryssarna drog sig tillbaka stängde vissa konton, säger Gunnar Nygren. 

Utmaning även i Sverige

I Sverige finns överlag ett högt förtroende för medier. Mediekonsumenter är vana vid att medier verifierar information och är transparanta. Men den uppgiften sätts allt mer på prov. Svenska traditionella medier anger exempelvis återkommande sociala medier som källor till information om kriget i Ukraina. Det ställer höga krav på läsarna att använda sig av sådant som källkritik, menar Gunnar Nygren.  

– Den här hybridjournalistiken och det informationskrig som pågår är en stor utmaning.

Boken är ett resultat av ett samarbete mellan svenska och ukrainska forskare som studerat nyhetsflödet från kriget i Ukraina, men också människors medieanvändning och förtroende för den information de möter genom olika typer av medier. Studierna omfattar även analyser av svenska alternativmedier med koppling till ytterhögern samt en genomgång av innehållet från de 15 största Telegram-kontona som vänder sig till ukrainare.

Bok/rapport:

Ukraina och informationskrigets nya vägar: Sociala medier, krigsrapportering och desinformation, Södertörns högskola.

Läs också:

Bistånd är inte bara ädelt – riskerna med hjälpen till Ukraina