Förebyggande ballongvidgning gav inte bättre prognos efter hjärtinfarkt

Vid en hjärtinfarkt fungerar det lika bra att bara åtgärda det problematiska kranskärlet som att även göra förebyggande ballongvidgning. Det visar stor studie av forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet.

Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom med risk för allvarliga komplikationer. Det har dock varit oklart om det räcker att enbart behandla det kranskärl som orsakat infarkten, eller om resultaten på sikt blir bättre om även övriga förträngda kärl behandlas. En sådan förebyggande behandling kan ske genom så kallad ballongvidgning.

Nu har en stor studie undersökt vilken strategi som är bäst, berättar Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

Resultat förvånar forskare

I studien ingick drygt 1500 patienter från 32 sjukhus i sju länder, däribland Sverige. Patienterna lottades till olika behandlingar och följdes under fem år efter ingreppet.

Resultaten visar ingen skillnad mellan grupperna när det gäller nya hjärtinfarkter, nya oplanerade ballongvidgningar eller det totala antalet dödsfall.

– Det är något förvånande. Vår hypotes var ändå att det skulle vara till fördel att göra förebyggande ballongvidgning, säger Felix Böhm, forskningsledare vid Karolinska institutet.

Förebyggande behandling vid kärlkramp

När det gäller kärlkramp visar dock studien att förebyggande behandling kan minska patienters behov av att komma tillbaka för att göra nya ballongvidgningar.

Detta tyder på att man ändå bör sträva efter komplett behandling av alla kärl, enligt Felix Böhm.

– Men för de patienter där det finns någon omständighet som gör en komplett revaskularisering* komplicerad kanske man kan välja att avvakta, eftersom det inte var någon skillnad gällande de mest allvarliga komplikationerna – ny hjärtinfarkt och död, säger han.

De flesta slipper nya problem

Om problem med kärlkramp uppstår kan dessa patienter komma tillbaka för en ny behandling.

– Ett positivt fynd i studien var att de flesta patienter inte kommer tillbaka med nya problem, oavsett vilken behandlingsstrategi som väljs. Numera är hjärtinfarktpatienter så välbehandlade med läkemedel att det är svårt att hitta andra interventioner som ger ytterligare signifikant riskminskning, säger Felix Böhm.

Forskningen har genomförts av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Karolinska institutet.

*Revaskulering innebär att blodkärl återställs för att förbättra blodets cirkulation.

Ballongvidgning – så går det till

Ballongvidgning kan göras om förträngningar finns i hjärtats kranskärl. Behandlingen öppnar kärlen för att blodet ska kunna passera.

Vid en ballongvidgning förs en slang in genom pulsådern till hjärtat och det kranskärl som ska behandlas. Därefter förs en ledare av tunn metalltråd in i det trånga kärlet. Över ledaren förs en ny slang in med en ballong av stark plast, en ballongkateter. Ballongen placeras över kärlförträngningen och blåses upp med ett högt tryck så att förträngningen öppnas.

Kärlväggen på insidan kan också förstärkas med ett metallnät av rostfritt stål, en stent.

En ballongvidgning görs ofta planerat efter besvär av kärlkramp en längre tid. Den kan också göras akut om vid svåra kärlkrampsbesvär eller akut hjärtinfarkt. Källa: 1177

 

Vetenskaplig studie:

FFR-Guided Complete or Culprit-Only PCI in Patients with Myocardial Infarction, New England Journal of Medicine.