Skolkuratorer är en viktig länk i kedjan för barns psykosociala hälsa, enligt ny forskning från Umeå universitet. Hos kuratorn vågar barn prata om problem hemma eller i skolan.
En avhandling har undersökt skolkuratorns roll inom både skolsystem och elevhälsoteam, men också betydelsen av individuella samtal med barn. Det skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande.
— Skolkuratorn har en otydlig roll och position i skolan och därmed också i elevhälsoteamet. Utmaningarna består i att det finns många överlappande arbetsuppgifter, säger Maria Kjellgren, doktorand inom socialt arbete, i pressmeddelandet.
—Trots detta är det skolkuratorer som i stort sett uteslutande är de som genomför individuella psykosociala samtal i skolan. De här samtalen borde därför ses som en yrkesspecifik uppgift för skolans psykosociala expert, fortsätter hon.
Tillit och trygghet för barnen
Resultaten från Maria Kjellgrens studier visar att skolkuratorerna har bred kunskap och erfarenhet inom det sociala arbetet, särskilt när det gäller individuella samtal med barn. Skolkuratorerna är både flexibla och uppfinningsrika för att skapa en bra relation där barnen känner trygghet och tillit.
Forskningen lyfter också fram barnens egna perspektiv och behov. Resultaten visar att samtalen med skolkuratorer ofta fokuserar på barnens livssituation, däribland hemförhållanden, relationsproblem och ångest.
Skolan lämplig plats för samtal
För barnen kan skolkuratorn vara en viktig och trygg person att vända sig till för att förstå och hantera livssituationer.
— Barnens egna problemformuleringar är samstämmiga med de problem som skolkuratorerna identifierat hos barn. Främst artikulerade barnen de framkomna problemen som hemförhållanden och psykisk ohälsa. Flertalet av barnen gav uttryck för att det varit omöjligt för dem att klara skolan under den svåra livssituationen de befunnit eller befinner sig i, säger Maria Kjellgren och fortsätter:
— De beskrev att skolkuratorn var till stor hjälp att förstå kopplingen mellan problemen och omöjligheten att ta in kunskap.
Studierna visar även att både skolkuratorer och barn tycker att skolan är en lämplig plats för samtal. Detta kan bidra till att minska stigmat kring att söka hjälp och ökar tillgängligheten för barn att självmant söka stöd.
Avhandling:
Skolkuratorns samtalspraktik– en studie om individuella samtal med barn i den svenska grundskolan, Umeå universitet.
