Musik från speldosor och vevpositiv lade grunden till grammofonen. En avhandling har undersökt hur dessa tidiga musikspelare växte fram och spred sig i Norge.
Tekniska aspekter av musikinstrument som speldosor, vevpositiv och spelur är väldokumenterade. Men hur användes de av människor och hur såg spridningsvägarna ut?
Forskaren Mats Krouthén har i en avhandling i musikvetenskap studerat framväxten av tidiga mekaniska musikinstrument i Norge, främst under 1700- och 1800-talen. Det har han gjort genom att undersöka välbevarade instrument på norska museer och söka i mängder av digitaliserade tidningar och litteratur.
– Jag visar hur såväl musikindustrin som de mekaniska musikinstrumenten länge hade erbjudit konsumtionsmönster som kunde tas över av den nya ljudåtergivningstekniken, säger forskaren Mats Krouthén som skrivit avhandlingen vid Göteborgs universitet.
En viktig tes i avhandlingen är att alla uppfinningar har en förhistoria. När Thomas Edison uppfann fonografen för lagring av ljud 1878 var tekniken visserligen ny, men den föregicks av en etablerad distributionskedja under många år.
– Beteendet fanns där under hela 1800-talet: Att köpa en fysisk representation av musiken, låta den släppa taget från avsändaren och transporteras i tid och rum till en mottagare som spelade upp det oförändrade innehållet.
Från speldosor till grammofon
De tvådelade mekaniska instrumenten, som skivspeldosor och så kallade organetter med separata utbytbara skivor, förebådade grammofonskivan, som gjorde sitt intåg i slutet av 1800-talet.
– Perspektivförflyttningen från teknik till beteende öppnar för att gränsen mellan ljudinspelning och spelinstruktioner suddas ut. I bägge fallen sker en fixering av musiken, säger Mats Krouthén.
Psalmer i norska spelur
I avhandlingen har han sett hur musiken för 1700-talets norska golvur, som hade inbyggda spelverk, skilde sig från den internationella repertoaren. I stället för små musikstycken av Händel, Haydn och Beethoven spelades vanligtvis en psalm på norska spelur, innan de slog varje hel timme. Det här är ett arv från senmedeltida katedralers kollektiva budskap.
– Dans och förströelse var annars de vanliga bruksområdena för mekaniska instrument, säger Mats Krouthén.
Både tröst och skryt
Han har även tagit del av dåtidens annonser som innehöll olika säljargument för mekaniska instrument. Enligt beskrivningarna kunde instrumenten erbjuda tröst åt sjuka, upprätthålla moral för upptäcktsresande eller användas för att förundras eller överraskas – men också för att skryta.
I materialet har Mats Krouthén funnit en rik flora av historiska termer på norska för olika mekaniska instrument, som till exempel Fugleorgel, Sangdaase eller Engelsk Positiv.
– Dessa varianter, med små eller stora betydelseförskjutningar, redovisas i avhandlingen som en modell för vidare museiforskning.
Mats Krouthén har i 25 år varit intendent för musikinstrument vid Ringve och Rockheim Musikkmuseum, som är Norges nationalmuseum för musik och musikinstrument.
Avhandling:
Människorna, musiken och de mekaniska musikinstrumenten i Norge cirka 1480-1890, Göteborgs universitet.
