De flesta svenskar lägger mycket tid på medier − mest populärt är att titta på rörlig bild och strömmad tv. Men även sociala medier står högt i kurs och Tiktok lockar allt fler yngre. Årets Mediebarometer visar också att förtroendet för public service är högt.
En vanlig dag lägger vi ungefär sju timmar på olika medier. Det innebär att tiden som används för mediekonsumtion under 2023 ligger kvar på de rekordhöga nivåerna som uppmättes under pandemiåren. Det visar den årliga Mediebarometern som tas fram av Göteborgs universitet.
Rörligt och public service
Bland olika slags medier är rörlig bild mest populärt. En genomsnittlig dag tittade nio av tio svenskar på rörlig bild i någon form under 2023. Vanligast var att titta på strömmad tv.
Något färre, drygt åtta av tio, använde sociala medier. Bland sociala medier-plattformarna är Facebook och Instagram mest populära. Yngre användare föredrar dock Snapchat och Tiktok.
Public service-bolagen SVT och SR är de nyhetsmedier som används mest av den svenska befolkningen, visar undersökningen.
− Att så många tar del av nyheter från public servicemedierna hänger samman med det höga förtroendet. Vi ser också från andra länder att räckvidden och förtroendet för public service går hand i hand, säger Jonas Ohlsson, föreståndare för Nordicom som är ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet.
Mediekonsumtionen i siffror
- 51 procent av befolkningen tog del av nyheter via SVT en vanlig dag. 41 procent tog del av nyheter från SR. Det kan jämföras med 33 procent konsumerade nyheter via en morgontidning.
- Netflix och SVT Play är de mest använda strömmingstjänsterna för rörlig bild och når långt fler än övriga strömningstjänster på den svenska marknaden.
- 66 procent av befolkningen tog del av dagstidning en genomsnittlig dag 2023. Allra flest läsare har morgontidningarna.
- Åtta av tio svenskar använder sociala medier.
Lite sämre för dagspress
Under pandemin fick dagspressen ett uppsving och andelen hushåll som prenumererade på en digital morgontidning ökade. Under 2023 märks dock en liten minskning av andelen digitala prenumeranter, från 42 till 40 procent. Prenumerationer på papperstidningar minskade också något.
− 2023 var ett år då hushållen fick mindre pengar över, samtidigt var det ett år med jämförelsevis färre stora nyhetshändelser − detta bör ha bidragit till att andelen prenumeranter minskade något. Men Sverige är fortfarande ett av de länder där störst andel betalar för digitala nyheter, säger Tobias Lindberg, medieforskare vid Nordicom vid Göteborgs universitet.
Mediebarometern är en årlig frågeundersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979. Resultaten i 2023 års undersökning bygger på svar från omkring 6 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år.
Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet på uppdrag av Kulturdepartementet. Undersökningen genomförs i samverkan med Bonnier News, Göteborgs-Posten, Mediemyndigheten, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Datainsamlingen har genomförts av Indikator – Institutet för kvalitetsindikatorer.
Rapport:
Mediebarometern 2023, Göteborgs universitet.
