I takt med att efterfrågan på välfärdstjänster ökar ställs vi inför en utmaning: tillgången på arbetskraft ökar inte i samma takt. För att möta denna utmaning har välfärdsteknik, robotar och artificiell intelligens, AI, identifierats som potentiella lösningar.
Automatisering kan väcka både nyfikenhet och engagemang hos medarbetare som är teknikintresserade och som ser att robotar och AI kan lösa viktiga problem. Men det kan också bidra till oro hos medarbetare om att det egna handlingsutrymmet kan begränsas.
– Här verkar ålder spela roll. Yngre medarbetare beskrivs emellanåt som mer nyfikna och öppna för automatisering jämfört med sina äldre kollegor, säger Susanne Tafvelin, legitimerad psykolog och docent vid Umeå universitet.
Hon leder det Forte-finansierade forskningsprogrammet Användbar automatisering. Det sexåriga programmet startade 2021, och undersöker hur automatisering kan införas på bästa sätt i socialtjänsten, hur det påverkar personalen och brukarna, och vad ledarskapet har för betydelse för resultatet.
– Inom socialtjänsten pågår redan implementering av välfärdsteknik, och den här trenden förväntas öka markant under de kommande tio åren. Även om tekniken och robotarna finns tillgängliga i dag, så återstår det viktiga frågor kring hur man bäst implementerar de automatiserade processerna, säger hon.
Vad är en läkemedelsrobot?
Källa: www.evondos.se
Viktigt att involvera och utbilda personalen
Automatiserat beslutsfattande och användning av robotar, exempelvis läkemedelsrobotar, gör det möjligt att möta den växande efterfrågan, men samtidigt finns det frågor och utmaningar som måste hanteras. Inom områden som individ- och familjeomsorg och försörjningsstöd kan automatiserat beslutsfattande bidra till mer neutrala beslut och minska risken för korruption och orättvisa. Samtidigt väcks oron för att socialarbetares kompetens kan gå förlorad om robotar tar över. Exemplet med Kungsbacka kommun, där över hälften av personalen sa upp sig efter att robotar infördes utan tillräcklig förankring, visar tydligt att det finns en oro för att socialarbetares kompetens kan bli förbisedd om robotar tar över.
– Precis som vid annat förändringsarbete så är det viktigt att personalen görs delaktig, och att man visar på hur automatiseringen hänger samman med centrala värderingar och gemensamma målbilder. Det är viktigt att tydliggöra fördelar med automatiseringen, men även våga diskutera eventuella farhågor och potentiella negativa konsekvenser, säger Susanne Tafvelin.
Det är även viktigt att analysera vilka förändringar som krävs och vilket stöd som behövs för att säkerställa en framgångsrik implementering, framhåller hon. Ett effektivt sätt att underlätta införandet är att skapa ett dedikerat implementeringsteam som kan leda förändringsarbetet över tid.
– En framgångsfaktor vi identifierat i våra studier är att först testa och pilota i mindre skala och lära utifrån det.
Susanne Tafvelin tror att detta kommer att medföra en omvälvning av kompetenser både på professionell nivå och organisatorisk nivå. Det kommer att kräva att yrkesverksamma förstår teknologins implikationer för deras yrkesutövning, samtidigt som de behöver kunna integrera och använda teknologin i sitt dagliga arbete.
– Hemtjänstpersonal behöver kunna ladda läkemedelsrobotar, och det måste finnas personal som kan hantera driftsstopp av olika slag. På organisatorisk nivå kommer det att krävas nya kompetenser för att stödja, underhålla och utveckla teknologin ytterligare.
Etiska överväganden
Flera forskare är knutna till forskningsprogrammet och bidrar alla med olika perspektiv inom områden såsom ledarskap, arbetsmiljö, implementering, informatik, brukarinvolvering och socialt arbete. De samarbetar med tre kommuner som inför olika former av automatisering, såsom läkemedelsrobotar inom äldreomsorgen och automatiserat försörjningsstöd. Forskarna har också tagit del av brukarnas egna uppfattningar om läkemedelsroboten; vilka fördelar respektive nackdelar ser de, och hur påverkas deras känsla av självständighet och trygghet?
– I vårt material om läkemedelsrobotar framträder ett etiskt dilemma ur brukares perspektiv: autonomi och säkerhet kan hamna i konflikt. Läkemedelsroboten upplevs som relativt driftssäker och punktlig. Därför kan den bidra till ökad säkerhet och kontinuitet. Samtidigt upplever vissa äldre att den begränsar deras autonomi. I detta etiska dilemma tycks säkerheten få företräde, säger Susanne Tafvelin.
Det är uppenbart att det finns brister när det gäller tillhandahållandet av robotar och AI-verktyg på nationell nivå, menar Susanne Tafvelin. Implementeringen av välfärdsteknik inom välfärden måste ske inom tydliga juridiska och etiska ramar, samtidigt som den ska främja en hög omsorgsstandard. En stor och komplex uppgift för landets 290 kommuner, särskilt med tanke på de begränsade resurser som verksamheterna har till sitt förfogande.
Nationell reglering av välfärdsteknik
Regeringen har tillsatt en utredning för att reglera användningen av välfärdsteknik inom äldreomsorgen och socialtjänstens arbete för personer med funktionsnedsättning, som ska presenteras våren 2025. Utredaren ska också föreslå en reglering av användning av välfärdsteknik när insatser enligt socialtjänstlagen och LSS ges till personer med nedsatt beslutsförmåga. Meningen är att fler av dem som vill ska kunna ta del av insatser med stöd av välfärdsteknik och att personer med nedsatt beslutsförmåga ska erbjudas insatser med välfärdsteknik på lika villkor som andra.
– Det är positivt att flera kommuner har tagit steget att införa försörjningsstödsrobotar för att möta behoven inom socialtjänsten. Att säkerställa tillgången till modern teknologi är avgörande för att förbättra effektiviteten och kvaliteten inom våra välfärdstjänster, säger Susanne Tafvelin.
Vad är välfärdsteknik?
Text: Michelle Bornestad, Forte magasin
Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.
