Utlandsfödda patienter är mindre benägna att delta i hjärtskola, som ingår i rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Men om tolkstöd finns ökar deltagandet, visar en studie vid Linköpings universitet.
I Sverige erbjuds alla som drabbats av en hjärtinfarkt att delta i så kallad hjärtskola. Patientutbildningens syfte är att förhindra återfall i hjärtinfarkt.
Tidigare forskning har visat att hjärtskola har positiva effekter och förknippas med att deltagarna lever längre. I utbildningen får patienterna lära sig om hur livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling kan minska risken för ytterligare hjärt-kärlsjukdom.
– En stor del av att förebygga återfall i hjärtinfarkt handlar om att förändra sin livsstil. Vi vet att livsstilsförändringar är svårt och att kommunikation är en viktig del i den processen, vilket kan göra det svårare för den som inte behärskar språket, säger Joakim Alfredsson, hjärtläkare vid Linköpings universitetssjukhus och biträdande professor vid Linköpings universitet.
Tolken underlättar samtal
I Sverige är drygt var femte person utlandsfödd och många behöver stöd av en tolk för att förstå svenska språket. En tolk kan också fungera som en slags kulturell ambassadör och vara en brygga mellan patienten och vårdpersonalen. Tidigare studier har även visat patienter som inte erbjuds tolk generellt har längre vårdtider och fler återinläggningar.
Forskare har nu undersökt hur många hjärtmottagningar som erbjöd professionell tolk och hur deltagandet i hjärtskola ser ut. I studien följdes 8 300 patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt mellan november 2015 och oktober 2016.
– En tredjedel av mottagningarna erbjöd inte professionell tolk, och det förvånade mig. Det kan ha förändrats sedan år 2016 – det vet vi inte – men budskapet om betydelsen av tillgång till professionell tolk är detsamma, säger hjärtläkaren och forskaren Sammy Zwackman vid Linköpings universitet.
Studien visade också skillnader när det gäller deltagande i hjärtskola. Bland utlandsfödda som fått en hjärtinfarkt deltog en av tre personer i utbildningen. Bland patienter som var födda i Sverige deltog hälften.
På sjukhus som erbjöd tolk vid läkarbesök var dock deltagandet bland utlandsfödda högre. Där deltog cirka 36 procent av hjärtpatienterna, jämfört med drygt 27 procent på sjukhus som inte erbjöd tolk.
Positivt för rehabilitering
Enligt forskarna hade hjärtskola en positiv effekt för att nå behandlingsmål för patienterna, oavsett bakgrund. Målen handlar till exempel om bättre värden för blodtryck och LDL-kolesterol. Andra mål är att sluta röka och delta i fysisk träning som en del i hjärtrehabiliteringen.
– Vår slutsats är att sjukvården alltid ska eftersträva att erbjuda en professionell tolk. Det verkar som att tillgång till tolk gör att utrikesfödda deltar mer i hjärtskola, och den utbildningen i sin tur verkar ge lika bra effekt för utlandsfödda som för svenskfödda, säger Sammy Zwackman och fortsätter:
– En viktig aspekt här är att vården ska vara jämlik och fungera bra för alla.
I studien användes en enkät som besvarades av alla 78 mottagningar i Sverige som arbetar med rehabilitering efter hjärtinfarkt. Drygt 8 300 personer som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt mellan november 2015 och oktober 2016 följdes genom det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART.
Av dessa var nästan var femte person, eller 20 procent, födda utomlands, vilket speglar befolkningssammansättningen i landet.
Vetenskaplig studie:
Provision of professional interpreters and Heart School attendance for foreign-born compared with native-born myocardial infarction patients in Sweden, IJC Heart & Vasculature.
