I över 200 år har idrottslärare kämpat för att höja sin status. Men trots att lön och utbildning numera är likvärdig, anser de att statusen släpar efter kollegor som undervisar i teoretiska ämnen.
Idrottslärarnas syn på sitt eget yrke har länge präglats av en vilja att få högre status. Det visar en avhandling vid Malmö universitet.
– Frågar man idrottslärarna själva tycker många att de har marginaliserad status jämfört med andra lärare. Samtidigt har de hög status på skolan gentemot eleverna. Lärarna själva skiljer dock på den statusen, visar tidigare forskning, säger doktoranden Sofia Sebelius som skrivit avhandlingen vid Malmö universitet.
Lång kamp för statushöjning
Hon har gått igenom historiska texter om idrottsläraryrket från till exempel Gymnastik- och idrottshögskolan, utredningar och läroplaner. Analysen visar att önskemålet om högre status har varit konstant i yrkets historia.
– Talet om strävan efter status för 200 år sedan har stora likheter med nutid, trots att det har hänt så otroligt mycket med yrket, säger Sofia Sebelius.
Historiskt har idrottslärare länge lagt fram förslag på hur de kan få mer status, till exempel att utbildningen vilar på större vetenskaplig grund och att lärarna får examen i ytterligare ett ämne.
I dag är många önskemål uppfyllda och idrottslärare har formellt samma förutsättningar som lärare i teoretiska ämnen. Lönemässigt ligger de ungefär i mitten bland lärarna. Många är behöriga men lärare i svenska, engelska och matte har en högre andel förstelärartjänster.
Lite vid sidan om kollegorna
Men det är framför allt idrottslärarnas upplevelse av hur de ses som skulle kunna förändras, enligt avhandlingen.
– Idrottslärare är lite utanför det kollegiala eftersom idrottshallen ofta ligger en bit bort. Skolledningen är sällan närvarande på lektionerna. Det finns en okunskap hos andra lärare och skolledning om vad som faktiskt händer i idrott och hälsa. Man hade kunnat tjäna på att tydligare beskriva vad som görs i ämnet och vad lärarna försöker åstadkomma.
I en delstudie har Sofia Sebelius intervjuat idrottslärare som fått tala fritt om yrket och vad de gör under en arbetsdag. När de beskriver sin yrkesutövning kommer styrdokument långt ner.
Många roller samtidigt
Idrottslärarna beskriver snarare att de ständigt måste hantera saker som inte kan förutses, till exempel att det börjar regna under en planerad utomhuslektion. De måste också improvisera och lösa andra problem.
– Lärarna vill skapa en trygghet så eleverna vågar prestera inför varandra. De går in i roller som problemlösare, organisatörer och trygghetsskapare. Det är så mycket annat de måste hantera innan de ens kan tänka på styrdokumenten. De måste fundera på hur de ska lösa alla praktiska förutsättningar, säger Sofia Sebelius och fortsätter:
– Det är också viktigt att förstå att inom idrottsläraryrket gör man så gott man kan med de förutsättningar som finns. Lärarna beskriver en yrkesstolthet och de undervisar på det sätt som är möjligt. De är bra på vad de gör, säger Sofia Sebelius.
Avhandling:
Idrottslärarnas strävan efter mål och status, Malmö universitet.
