Mamma med nyfödd bebis i sitt knä.
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Kvinnor som föder sitt första barn kan få en allvarlig bristning i ändtarmen – med långvariga problem efteråt. Men för många kan skadan förebyggas genom ett ingrepp under förlossningen, visar en studie.

Fem procent av alla förstföderskor får en så kallad sfinkterskada vid vaginal förlossning. Det innebär att ändtarmens slutmuskel brister i samband med födseln. Skadan kan leda till svårigheter med läckage av avföring, problem med sexlivet och sämre livskvalitet.

Sugklocka ökar risken

Förekomsten av den allvarliga bristningen har minskat, men är fortfarande vanligare i Sverige än i många andra länder.

Störst är risken hos förstföderskor som behöver hjälp med sugklocka.

– Därför ville vi undersöka om det går att förebygga skadan hos den här gruppen genom ett snedklipp som läggs i slidöppningen ner mot mellangården när barnets huvud syns, berättar Sophia Brismar Wendel, docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet.

Snedklipp halverade skador

I en studie deltog drygt 700 kvinnor som födde barn med hjälp av sugklocka. Det visade sig att snedklipp, eller episiotomi, minskade risken för skador i ändtarmen med i genomsnitt 53 procent.

Ingreppet ökade inte risken för stor blodförlust, negativ upplevelse av förlossningen, förlängd vårdtid eller fler komplikationer. Däremot var risken för olika sårkomplikationer drygt dubbelt så hög bland kvinnor som fått ett snedklipp.

Resultat kan påverka vården

Enligt Sophia Brismar Wendel väcker snedklipp mycket känslor eftersom det historiskt använts även vid normala förlossningar, ibland utan kvinnans samtycke.

– Rutinen ser olika ut i olika länder och i Sverige har vi varit ganska restriktiva med metoden eftersom det har saknats evidens. De här resultaten kan påverka förlossningsvården både i Sverige och i andra länder, säger hon.

Forskarna ska följa upp om kvinnorna i studien upplever besvär inom ett respektive fem års tid. Inom kort kommer resultaten från ettårsuppföljningen att analyseras. Det kan ge svar på skillnader i problem med till exempel avföring och samliv.

– Det kan hjälpa läkare och gravida kvinnor att fatta informerade beslut om ett eventuellt förebyggande snedklipp, säger Sophia Brismar Wendel.

Vetenskaplig studie:

“Lateral episiotomy or no episiotomy in vacuum assisted delivery in nulliparous women (EVA): multicentre, open label, randomised controlled trial, BMJ.

Mer om studien

I studien deltog kvinnor som födde barn på åtta svenska sjukhus under åren 2017–2023. Över 6 100 gravida kvinnor som väntade sitt första barn tackade ja till att delta i studien om deras förlossning skulle avslutas med sugklocka.

Totalt lottades 702 kvinnor, som födde barn med hjälp av sugklocka, till att få ett snedklipp eller inte. Bland kvinnor som lottats till ingreppet fick 6,1 procent en sfinkterskada. Det kan jämföra med 13,1 procent bland kvinnor som inte fått något klipp i slidöppningen.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera