Kvinnor med svår pms har förändringar i hjärnans funktion och struktur. Det kan vara en förklaring till starka humörsvängningar, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
Cirka 60 000 kvinnor i Sverige lider av premenstruellt dysforiskt syndrom, eller pmds. Kvinnorna kan uppleva svåra humörsymtom under perioden före mensen när nivåer av gulkroppshormon är höga.
I en avhandling vid Umeå universitet har kvinnor med pmds bland annat undersökts med magnetresonans-tomografi. På detta sätt kunde forskarna följa aktiviteten i hjärnans olika delar.
– Resultaten tar oss närmare en biologisk förklaring till att kvinnor med svår pms är mer benägna att reagera starkt känslomässigt under den premenstruella fasen. Det handlar om att vissa delar av hjärnan blir mer aktiva, säger doktoranden Louise Stiernman som skrivit avhandlingen.
Ökad hjärnaktivitet
Studierna visar att kvinnor som lider av den svårare formen av pms har en ökad aktivitet i de delar av hjärnan som är viktiga för att värdera känslomässiga faktorer i omgivningen. Härifrån koordineras även lämpliga beteenden som svar.
En av studierna visar till exempel ökad aktivitet i amygdala, en del av hjärnan som reagerar på stimuli med emotionell betydelse för en person. Amygdala bidrar därmed till att skapa känslor.
– En förvånande upptäckt var att det gick att se att hjärnans funktion även skilde sig under den delen av menscykeln då försökspersonerna mådde bra, och att detta var kopplat till hur svår pmds de hade. Dessutom såg vi att hjärnans struktur, det vill säga hjärnbarkens tjocklek, var mindre hos kvinnor med pmds, vilket tyder på mer långvariga effekter på hjärnan, säger Louise Stiernman.
Mer om vad som händer i hjärnan
Enligt forskarna finns stöd för att aktiviteten i vissa områden i hjärnan är kopplad till en förändrad reglering av en receptor som är känslig för nedbrytningsprodukter till gulkroppshormon.
Den ökade aktiviteten i amygdala var kopplad till lägre genuttryck av ett protein som reglerar känsligheten för gulkroppshormoners nedbrytningsprodukter hos receptorn för signalsubstansen GABA. Den aktuella receptorns roll är att dämpa hjärncellers aktivitet.
Kvinnor med PMDS har sannolikt en avvikande reglering av denna receptortyp, vilket medför en obalans i hjärnans aktivitet under perioder då hormonnivåer svänger.
Oklart vad fynden betyder
Forskarna lyfter fram att det inte går att säga vad som är orsak och verkan. Det är möjligt att medfödda skillnader i hjärnans struktur och funktion medför en sårbarhet för att uppleva svåra humörsymtom under vissa betingelser.
En annan möjlighet är att den återkommande upplevelsen av svåra premenstruella symtom, eller stress, med tiden påverkar hur hjärnan är sammansatt och fungerar.
– Det är viktigt att i framtiden utreda om dessa skillnader ökar risken för andra psykiska sjukdomar och om det går att behandla med läkemedel, säger Louise Stiernman.
Avhandling:
Premenstruellt dysforiskt syndrom: Hjärnans struktur och funktion, GABAA-aktiva neurosteroider och GABAAreceptor plasticitet, Umeå universitet.
