Allt mer kläder snurrar runt i våra tvättmaskiner. Samtidigt vill många kalla sig miljövänner. Hur går det ihop? En ny studie har granskat drivkrafterna bakom våra tvättvanor, där rädslan för att vara en lortgris vinner över viljan att skona miljön.
Vi tvättar mer än någonsin, men de rena kläderna kommer med en kostnad för miljön. Av de globala utsläppen av mikroplaster kommer 16–35 procent från tvättning av syntetiska fibrer. Tvättmedel bidrar dessutom till övergödning och miljön påverkas även av energi- och vattenanvändningen.
– Även om maskinerna blivit mer energieffektiva är det hur ofta vi väljer att tvätta som har störst betydelse för tvättandets klimatpåverkan – och vi har aldrig tvättat så mycket som idag. Samtidigt verkar de flesta av oss vara ointresserade av att ändra vårt tvättbeteende för att minska klimatpåverkan, säger Erik Klint, doktorand vid institutionen för miljösystemanalys vid Chalmers tekniska högskola.
Äckel får oss att tvätta
I en studie har forskarna valt att granska våra tvättvanor ur ett psykologiskt perspektiv. De har tittat på hur starkt vi identifierar oss som miljömedvetna människor, men också hur lätt vi känner känslor av äckel.
De här är två underliggande drivkrafter som hamnar i direkt konflikt med varandra, konstaterar forskarna. Men det finns en segrare. Rädslan att uppfattas som en ofräsch person med smutsiga kläder vinner över viljan att minska tvättandet för att skona miljön.
– Äckel är en stark psykologisk och social drivkraft. Studien visar att ju högre känslighet för äckel vi har, desto mer tvättar vi, oavsett hur högt vi skattar vår miljöidentitet, säger Erik Klint.
Evolutionärt kopplad känsla
Det finns flera orsaker till att äckel driver vårt beteende så starkt. Erik Klint beskriver äckel som en evolutionärt betingad känsla, som i grunden fungerar som ett skydd från smitta eller farliga ämnen.
Känslan av äckel är nära besläktad med känslan av skam.
– Vi människor vill inte göra saker som riskerar att utmana vår ställning i gruppen – som att associeras med en person som inte sköter sin hygien, säger han.
Det här får betydelse för vårt tvättbeteende.
– Här ställs en evolutionärt rotad drivkraft mot ett moraliskt ställningstagande, och då reagerar vi i de flesta fall på den evolutionärt kopplade känslan, säger han.
Kampanjer missar psykologin
Enligt Erik Klint belyser studien att dagens kampanjer och budskap för att få människor att agera miljövänligt har fel utgångspunkt. De missar att ta in de psykologiska aspekterna bakom människors beteende.
– Det spelar ingen roll hur vettiga och forskningsförankrade argument du har om de går stick i stäv mot människors olika drivkrafter, som viljan att känna tillhörighet till en grupp, säger han.
För att få människor att tvätta mindre bör fokus ligga på beteenden innan vi kör tvättmaskinen, till exempel att försöka få människor att använda kläderna flera gånger innan de hamnar i tvättkorgen.
– Det kan handla om att rikta in sig på det överdrivna tvättandet, med budskap som ”de flesta använder sin t-shirt mer än en gång.” Men också att ersätta tvättmaskinen med andra ageranden, som att vädra plaggen, borsta bort smuts eller ta bort enstaka fläckar för hand. Här finns också ekonomiska argument att lyfta fram, eftersom det sliter mycket på kläderna att låta dem gå genom maskinen, säger han.
Vetenskaplig studie:
Pro-environmental behaviour is undermined by disgust sensitivity: the case of excessive launderin, Plos One.
Så gjordes studien om tvättvanor
Studien har letts av forskare från avdelningen miljösystemanalys på Chalmers i samarbete med forskargruppen för beslutsfattande, miljö-, ekonomisk- och politisk psykologi på Göteborgs universitet.
Studien är baserad på två olika enkätundersökningar med cirka 1000 svarande per enkät. Deltagarna, som utgjorde ett representativt urval av Sveriges befolkning, fick besvara frågor om bland annat tvättbeteende, vanor, renlighetsnormer, äckelkänslighet och skam.
