En barndom på landet är ingen garanti för barns relation till naturen, enligt en studie från Lunds universitet. Det är snarare föräldrarnas inkomst- och utbildningsnivå som formar kontakten med djur och natur.
I en studie har forskare velat undersöka barns relation till naturen, något som ofta formas i barndomen. De ville se om kontakten med naturen påverkas av familjens ekonomi, men också om barnens uppväxtmiljö spelar roll.
I studien undersöktes även om fågelmatning kan fungera som en kontaktyta gentemot vilda djur och stärka barnens känsla för naturen, och kanske även deras välmående.
Uppväxtmiljö spelar mindre roll
I studien fick barn från 14 skolor i städer och på landsbygd i Skåne mata och räkna fåglar på skolgården under tre veckors tid. Före och efter matningen undersöktes barnens kunskap om fågelarter, välbefinnande och koppling till naturen.
Det visade sig att barnens relation till naturen inte styrs av om de växer upp på landet eller i en stad.
– Det är i stället socioekonomiska faktorer som påverkar. Till exempel hade barn i områden med fler välutbildade överlag bättre artkunskap, vilket i sin tur var kopplat till en mer positiv syn på vilda djur, säger forskaren Johan Kjellberg Jensen, forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap på Lunds universitet.
Inkomst påverkar aktiviteter
Högre inkomst i familjen var också kopplat till att barnen deltog i fler naturaktiviteter, något som leder till en bättre relation till naturen.
– Och det här gällde alltså oavsett om barnen bodde i centrala Malmö eller på landsbygden mitt i Skåne.
Däremot kunde forskarna se andra skillnader mellan stadsbarn och barn på landsbygden.
– Det verkar som om barnen använder naturområden på olika sätt, men att detta inte påverkar deras attityd till naturen i stort. Vi kunde också se att barn som har mer natur nära bostaden rapporterar ett högre självupplevt välmående. Det visar på hur viktigt det är med naturkontakt, säger Johan Kjellberg Jensen.
Skolbarn fick mata fåglar
I projektet med fågelmatningen kunde forskarna däremot inte inte se några andra effekter än att barnens kunskap om olika fågelarter ökade.
– Med det sagt såg vi en väldigt stor variation i resultaten mellan skolor, vilket pekar på lärarens och skolans viktiga roll i projekt som detta, säger Johan Kjellberg Jensen.
Barn med lite natur nära hemmet gynnades mest av fågelmatningsprojektet, enligt studien.
– Det visar på vikten av en grön och jämlik bostads- och stadsplanering. Om vi vill att framtida generationer ska ha en positiv relation till naturen och kunna dra nytta av alla hälsofördelar som är knutna till den, kan riktade projekt för att öka barns naturkontakt behövas, både i städer och på landet, säger Johan Kjellberg Jensen.
Vetenskaplig studie:
Reconnecting children to nature: The efficacy of a wildlife intervention depends on local nature and socio-economic context, but not on urbanisation, People and Nature.
Mer om studien
Efter att barnen räknat och matat fåglar samkörde forskarna svaren de fick in med uppgifter om utbildnings- och inkomstnivåer i området, mängden natur nära bostaden och barnens naturaktiviteter, samt om de bodde på landsbygden eller i en stad.
Malmö med 350 000 invånare var den största staden i studien. Forskarna lyfter att resultaten hade kunnat se annorlunda ut om man undersökt flermiljonstäder där det kan vara svårt att ta sig ut från staden för att uppleva natur.
