Vy i solnedgång över Stockholms innerstad, stadshuset till höger.
Bild: Robert Eklund, Unsplash.
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Svenska kommunpolitiker är mindre benägna att godkänna bygglov för nya flerfamiljshus i områden där de själva bor. Istället tenderar de att flytta impopulära byggprojekt till andra delar av kommunen. Det visar ny forskning.
– Politiker med makt i kommunen skyddar sina egna bostadsområden. Det är ett problem, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap.

I områden där många politiker bor ges i regel färre bygglov för flerfamiljshus än i andra områden, enligt en ny studie från Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Det framgår av ett pressmeddelande. Men varför? Beror det på politikerna själva? Svaret är ja, enligt den nya studien.

Politiker styr över bygglov

Avgörande är det faktum att kommunpolitiker har makt att godkänna eller avvisa bygglov. Nästan inga stora byggen godkänns av enbart tjänstemän. Politiker är i princip alltid med om att fatta besluten.

– Det är tydligt att politiker är mer benägna att bevilja bygglov för flerfamiljshus i områden där de själva inte bor, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, tidigare vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Beslut om nya lägenhetshus i ett område är ofta omdiskuterade eftersom husen bland annat ger försämrade ljus- och trafikförhållanden samt ökar trycket på kommunala tjänster som barnomsorg och sjukvård.

Alla kommuner under lupp

Den nya studien omfattar samtliga kommuner i Sverige och tre valperioder. Studien använder sig av kommunalval där vänster- eller högerblocket vunnit med liten röstmarginal. Tanken med det är att få ett så slumpmässigt urval som möjligt, där makten över bostadsbyggandet hade kunnat hamna hos endera blocket.

Efter ett typiskt jämnt val, visar det sig i studien, godkänns ungefär 10 procent färre flerbostadshus i områden där det bor fler politiker från den styrande majoriteten.

Studien visar också att både höger- och vänsterpolitiker ofta bor i relativt välbärgade områden med högutbildade höginkomsttagare och bostadsägare. Jämfört med politiker från vänsterblocket har dock politiker från högerblocket lägre sannolikhet att bo i områden med låginkomsttagare och utrikesfödda.

Förvärrar ojämlikhet

Att politiker tenderar att placera potentiellt impopulära nybyggen långt från det egna grannskapet är ett problem, enligt forskarna. Det kan leda till ökad ojämlikhet inom kommunen, där redan privilegierade områden skyddas medan andra områden belastas med fler nya byggprojekt.

Det som händer är att existerande ojämlikhet mellan områden förvärras, säger Olle Folke vid Stockholms universitet.

– Vi kan tydligt visa att det byggs mindre i vissa områden på grund av att politiker med makt bor där. Det blir som en negativ feedback-loop där politikers beslut innebär att vi får en ännu mer segregerad bostadssituation.

Kan något göras åt det?

– Ja, det tror jag. Ett första steg är att kartlägga det hela, vilket vi har gjort. Nästa steg kan vara att få partierna att ha representanter som är mer geografiskt utspridda i kommunen. Det gäller alla partier. Vänsterpolitiker är i regel mer utspridda över kommunerna än högerpolitiker är, men även vänsterpolitiker bor oftare i mer välbärgade områden, säger Olle Folke.

– Sedan är det ett problem att det är svårt att få inblick i byggprocesserna. Det finns i och för sig en officiell möjlighet att påverka byggprocessen. Men jag tror att den behöver bli mer transparent. Invånarna behöver också få reda på att det är fullt möjligt att ha direktkontakt med politiker och att de exempelvis kan gå ut i lokalpress med sina åsikter.

Har insikt i konsekvenser

Flera faktorer kan ligga bakom politikernas beslut att skydda egna bostadsområden, enligt forskarna.

– En anledning kan vara att de har bättre insikt i de negativa konsekvenser som byggprojekten kan föra med sig i det egna närområdet, säger Linna Martén, forskare på Institutet för Social forskning vid Stockholms universitet, enligt pressmeddelandet.

– Ekonomiska intressen, som att skydda värdet på den egna bostaden, samt sociala faktorer, som att undvika kritik från grannar och bekanta, kan också spela en roll.

Text: Lisen Forsberg

Vetenskaplig artikel:

Politicians’ Neighborhoods: Where Do They Live, and Does It Matter?, The Journal of Politics.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera