Man ska helst vara smal. Och har man ätit och druckit gott tränar man för att ”sona sina synder”. Det här är ideal som ofta uttrycks på träningspass, enligt en ny avhandling från Malmö universitet. Men budskapen är problematiska, menar avhandlingens författare Karin Andersson.
– De kan leda till överträning och ätstörningar. Hälsa riskerar att bli ohälsa.
”Nu ska vi träna för att bränna bort midsommarsynderna.” Det är ett exempel på hur det låta på ett träningspass, enligt forskaren Karin Andersson som i sin avhandling i idrottsvetenskap har studerat gruppträning på gym.
Andra kommentarer från träningsinstruktörer kan handla om hur kroppen bör se ut. Budskapet kan vara att man gör vissa övningar för att rumpan ska se ut på ett visst sätt, till exempel.
– Man tränar alltså inte nödvändigtvis för att det är roligt eller för att man mår bra av det. Utan man tränar för att sona för ”synder”, för att bli smal och för att kroppsdelar ska se ut på ett visst sätt. Det är inte ovanligt att det låter så här, säger Karin Andersson.
Spridda ideal
I sitt avhandlingsarbete har Karin Andersson specifikt studerat företaget Les Mills som har populära träningspass med standardiserade koncept. Bland annat har hon intervjuat träningsinstruktörer hos företaget. Men de ideal som uttrycks på Les Mills träningspass går att applicera på nästan all form av organiserad träning och idrott, säger hon. Det är mycket vanligt att ”hälsa” blir synonymt med utseende och kroppsstorlek.
Karin Andersson har själv har jobbat som Les Mills-instruktör och har noterat att en del deltagare verkar rätt olyckliga.
– De kommer till passen ofta, men verkar sällan glada. För de når inte skönhetsidealen. De kanske vill gå ner i vikt till en nivå som inte alls är realistisk. Eller så vill de få en kroppsform som inte går att uppnå. Det här med att man kan träna så att olika kroppsdelar får ny form, det är väldigt orealistiskt.
– Det är bra träningspass i sig som jag har studerat. Men idealen som följer med in gör att många inte kan njuta av träningen. Det blir lätt ett destruktivt beteende som kan leda till överträning och ätstörningar. Hälsa kan bli ohälsa.
Moralism, smalhet och pengar
Karin Andersson har i sin avhandling utgått från begreppet ”hälsoism”, som myntades i forskningen på 1980-talet. Grunden är att människor förutsätts ta ett stort personligt ansvar för sin hälsa utifrån den stora mängd forskning som pekar på samband mellan sådant som mat, rörelse och hälsofaktorer. I detta ideal kring hälsa finns tydliga moraliska komponenter – att man är en sämre människa om man röker eller inte rör på sig, till exempel. Där finns även starka inslag av ideal kring smalhet och utseende.
Det är detta paket av krav och utseendeideal, tätt sammanvävt med kommersiella intressen, som avspeglas under exempelvis träningspass.
Risker bör lyftas
Karin Andersson tycker att det talas för lite om riskerna med vissa av de budskap som förs fram i träningsvärlden.
– Ja, sådant som överträning och ätstörningar är verkliga problem och en del av folkhälsan. Jag tycker att riskerna borde uppmärksammas mer av aktörer som Världshälsoorganisationen och myndigheter. Jag tror att man tonar ner riskerna eftersom det finns så otroligt mycket positivt med träning. Man tycker kanske att det är svårt att föra ut flera budskap samtidigt.
Text: Lisen Forsberg
Avhandling:
Healthism and Professional Identity: Group Fitness Instructors Navigating Health Discourses, Karin Andersson, Malmö universitet.
