Lyssna istället för att läsa. Och prata in text istället för att skriva den. Det kan vara framgångskoncept för en del barn och unga i skolan, visar en ny doktorsavhandling från Linnéuniversitetet.
– Trägen lästräning hjälper inte alla barn. Alla barn har rätt att lära sig att läsa och skriva i skolan, men om de traditionella sätten inte fungerar ska man ha rätt att lära sig på ett alternativt sätt, säger forskaren Christina Sand.
Mellan 15 och 20 procent av svenska skolelever har olika former av läs- och skrivsvårigheter.
Mellan en och två procent av alla barn och unga i skolan har också en intellektuell funktionsnedsättning, vilket kan ge en ännu större utmaning i läsandet och skrivandet. Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att ta till sig skriven text genom att läsa den – och ha ännu svårare att få fram egna texter på de gängse sätten, det vill säga med hjälp av penna eller tangentbord.
Hjälp finns nära
I en avhandling har Christina Sand undersökt vad som händer när barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning använder moderna hjälpmedel som “tal till text”. “Tal till text”-funktionen kan finnas på exempelvis en surfplatta eller i en telefon och innebär att muntligt tal registreras och omvandlas till text som syns på plattan eller telefonen.
Den omvända funktionen finns också, alltså att text blir tal. Du kan till exempel hålla telefonens kamera mot en text och sedan få en uppläsning av texten.
Fler ord och längre meningar
I Christina Sands forskning fick elever på anpassade grund- och gymnasieskolor, det som tidigare kallades särskolor, använda den här sortens hjälpmedel. Resultaten var uppmuntrande, enligt Christina Sand, som arbetar som speciallärare och läs- och skrivutvecklare i Ronneby kommun.
I en övning fick elever berätta vad de såg på olika bilder. Först fick de skriva en text för hand eller med tangentbord. Sedan fick de använda ett hjälpmedel som gjorde om eget tal till text. Det blev stor skillnad på texterna.
– När eleverna fick skapa text genom att tala producerade de fler ord, fler och längre meningar, och texter av högre kvalitet, jämfört med när de skrev för hand eller med tangentbord. En del ökade sin förmåga att producera text med mer än 500 procent. Det var otroligt häftigt att få uppleva, säger Christina Sand.
För den som aldrig har kunnat kommunicera i skrift kan hjälpmedlet “tal till text” förändra tillvaron, säger hon.
– En elev talade in ordet ”mamma” i appen i sin mobil. Sedan kunde han skicka sitt livs första sms till henne. För den som aldrig tidigare har kunnat kommunicera skriftligt är också ett enda ord en stor förändring.
Att lyssna hjälper
Merparten av eleverna förstod också texter bättre när de fick lyssna på dem istället för att själva läsa texterna.
– Om barn som har en intellektuell funktionsnedsättning tidigt får hjälp att träna på att lyssna på text, kan lyssnandet bli ett viktigt och användbart verktyg för dem. Eleverna behöver tidiga insatser i både lyssnande och läsning för att utveckla sina förmågor att ta till sig text, säger Christina Sand.
Med hjälpmedlen kan eleverna också tydligare förklara hur de har uppfattat det som läraren har sagt och vad de själva kan.
– Det gör det enklare för läraren att anpassa undervisningen. Läraren kan också i högre utsträckning bedöma elevernas kunskapsnivå, eftersom funktionsnedsättningarna tar mindre fokus.
Unga mer självständiga
För eleverna finns vinster på ännu fler plan. När de blir skickligare på att använda hjälpmedel för att läsa och skriva får de förutsättningar att visa sina förmågor i olika ämnen.
– Hjälpmedlen kan bidra till att unga som har en intellektuell funktionsnedsättning kan bli mycket mer självständiga. Med mobilen kan de fota av text och få den uppläst. På det sättet kan de förstå vad det står på en skylt eller i en tidtabell, utan att någon annan måste vara med hela tiden, säger Christina Sand.
Trägen läsning inte alltid bäst
Medan ganska få barn har en intellektuell funktionsnedsättning har alltså upp till en femtedel av svenska skolelever läs- och skrivsvårigheter. Christina Sand säger att hon vill utmana synsättet att ”trägen lästräning” alltid hjälper, för det stämmer inte alltid på den här gruppen barn och unga. Hon säger också att det är självklart att det är skolan som ska anpassa sig till elevernas behov.
– Alla barn har rätt att lära sig att läsa och skriva i skolan. Om de traditionella sätten inte fungerar ska eleven ha rätt att lära sig på ett alternativt sätt. Vi måste kunna diskutera när det är okej att sluta försöka lära ett barn att läsa och skriva på det vanliga sättet, för alla elever passar inte i samma form.
Avhandling:
Assisterande teknik – att ta till sig och producera text: Ett stöd för elever i anpassad grund- och gymnasieskola, Linnéuniversitetet, Christina Sand.
