Tallar med flera döda grenar på stammen under den gröna kronan. Bild: David Stephansson/SLU
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Trädgrenar som dör – och börjar avge koldioxid – ingår sällan när beräkningar av skogen som kolförråd görs. Det kan leda till missvisande modeller och prognoser för koldioxidutsläpp, menar forskare bakom en ny studie.

Skogar är viktiga för att fånga in kol och därmed dämpa växthuseffekten. Men trädgrenar dör hela tiden och ersätts av nya, även hos friska träd.

När trädgrenar dör börjar de släppa ut växthusgasen koldioxid. Detta är ett fenomen som forskningen hittills inte uppmärksammat särskilt mycket, menar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 

– Vi hittade bara fyra studier som tar upp döda grenar från de senaste 20 åren, och två av dem har vi själva publicerat, säger skogsforskaren Hyungwoo Lim.

Svårt att mäta

Ett skäl till att omsättningen av grenar inte studerats är att det handlar om processer som är svåra att mäta. 

– Och när processer inte mäts, är de svåra att fånga korrekt i modeller, säger Ram Oren, gästprofessor vid Helsingfors universitet.

En konsekvens kan bli missvisande modeller för globala koldioxidbudgetar, menar forskarna.

Kollagring överskattas

För att komma till rätta med bristen började SLU-forskarna analysera data från skogsforskning i Sverige. De inledde också ett globalt samarbete med forskare från sju andra länder. De kunde då ta fram data på omsättningen av grenar i olika delar av världen. 

Enligt studiens resultat överskattas skogarnas långsiktiga potential för kollagring med upp till 17 procent.

– Vår studie visar att vi kan missa en sjättedel av skogarnas koldynamik om vi inte tar med döda grenar när vi räknar, säger Hyungwoo Lim vid SLU.

Fler faktorer bör vägas in

Forskarna rekommenderar nu att fler variabler vägs in vid inventeringar av skog. Ett exempel är mätningar av krongränsen, den höjd på en trädstam där den nedersta levande grenen är fäst. 

Det skulle leda till bättre bedömningar av de döda grenarnas bidrag i kolcykeln. 

– Det vi lär oss av detta är att även ganska uppenbara faktorer kan missas totalt i komplexa modeller. Om de här resultaten används överallt, kommer det att kunna påverka nuvarande och framtida koldioxidprognoser på ett betydande sätt, säger Hyungwoo Lim.

Mätningar av krongränsen används redan i Sverige, men ingår inte i många andra länders inventeringar.

Vetenskaplig studie:

Overlooked branch turnover creates a widespread bias in forest carbon accounting, Pnas. 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera