Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en modell som kan förutsäga risken för höftfrakturer hos äldre – utan att skelettets styrka behöver mätas. Det här kan snabba på läkarnas bedömningar och förenkla beslut om förebyggande behandling.
Varje år inträffar 15 000 höftfrakturer i Sverige. Det leder inte bara till smärta och ett ökat vårdbehov. En fjärdedel av de drabbade dör även inom ett år efter frakturen. Många liv skulle alltså kunna räddas om det gick att förutsäga vem som är i riskzonen – och då kunna sätta in förebyggande mediciner.
Den vanligaste metoden för att bedöma risken för frakturer är mätning av bentätheten, men här finns flera begränsningar. Det är en tidskrävande undersökning som kräver dyr utrustning, något inte alla läkare har tillgång till.
Ny modell är träffsäker
Forskare vid Uppsala universitet har nu tagit fram en ny träffsäker modell som kan förutsäga risken för höftfrakturer hos äldre.
Under fem års tid följde forskarna svenska registerdata om alla personer som var minst 50 år gamla. Detta för att identifiera faktorer som ökar risken för höftfrakturer.
– Det mest överraskande resultatet var att vi kunde förutsäga höftfrakturer så noggrant utan att använda bentäthet, som traditionellt sett har varit en viktig faktor, säger Peter Nordström, överläkare och professor vid Uppsala universitet.
Data finns redan inom vården
Modellen bygger på 19 variabler som kan öka risken för frakturer. Här ingår till exempel olika diagnoser och medicinska behandlingar.
– En stor fördel med vår modell är att den baseras på data som redan är tillgängliga i kliniken, vilket gör att vi snabbare och enklare kan identifiera riskgrupper. Det gör att vi kan sätta in förebyggande insatser tidigare, till exempel medicinering för benskörhet, och förhindra allvarliga komplikationer som inträffar vid höftfrakturer, säger Peter Nordström.
Livssituation vägs in
Förutom hög ålder var behov av hemtjänst och diagnoser som Parkinsons sjukdom och demens starka riskfaktorer.
Modellen visar också att kvinnor med hemtjänst har nästan åtta procent risk att drabbas av en höftfraktur inom en femårsperiod. Motsvarande siffra för män var fem procent.
– En viktig insikt från vår forskning är att skörhet, som hemtjänst kan återspegla, är en stark indikator för höftfrakturer. Det hjälper oss att se att det inte bara handlar om bentäthet utan om hela individens hälsosituation, säger Anna Nordström, forskare vid Uppsala universitet.
Behandling kan sättas in tidigare
Ett viktigt fynd i studien är att forskarna kunde fastställa en ”risktröskel” för när behandling med läkemedel som stärker skelettet bör övervägas. Om en person har en risk på tre procent, eller högre, att drabbas av höftfraktur inom fem år kan förebyggande medicinering vara till nytta.
– Den här modellen kan få stor betydelse för äldre personer, särskilt de som inte har fått sin bentäthet mätt. Den ger oss ett verktyg för att tidigt identifiera riskgrupper och sätta in förebyggande åtgärder innan en höftfraktur inträffar, säger Peter Nordström.
19 variabler i modellen
Algoritmen bakom forskarmodellen väger in följande variabler: ålder, kön, benskörhet, Parkinsons sjukdom, alkoholmissbruk, demens, höftfraktur hos syskon, tidigare fraktur, ledgångsreumatism, kronisk obstruktiv lungsjukdom, njursjukdom, stroke, depression eller antidepressiv medicinering, psykos eller neuroleptika, svensk bakgrund, låg inkomst, boende på äldreboende, hemtjänst och kortison som tas i tablettform.
Vetenskaplig studie:
A novel clinical prediction model for hip fractures: a development and validation study in the total population of Sweden, eClinicalMedicine.
