Kantareller är extremt svåra att odla. En rad andra matsvampar, däremot, kan odlas i hemmet eller i trädgården. Här är svamparna som du kan odla själv – och varför det funkar.
Alla har inte tillräcklig kunskap eller förmåga för att kunna hämta matsvamp från skogen. Men för den som längtar efter ett eget litet svampställe finns ett alternativ, nämligen att odla svamp.
Ostronskivling, som heter ostronmussling om den växer i naturen, är vanlig i matbutiker och dessutom en populär odlingssvamp. Till skillnad från kantarellen är den mycket enkel att odla.
– Den är den lättaste svampen att odla. Det är en vednedbrytande svamp. Man kan odla den i en låda som man köper. Eller också kan man köpa mycel och odla på exempelvis halm eller sågspån. Man kan tillsätta kaffesump också. Själv har jag odlat ostronmussling i en fuktig toapappersrulle, säger svampkonsulenten Elisabeth Bååth, som tidigare undervisade om svamp vid Umeå universitet.
Ostronmussling växer naturligt i Sverige. Den kan ses på exempelvis stubbar och trädstammar.
Varför är det då så lätt att odla denna svamp – och nästan omöjligt att odla kantareller, skogens guld? Det hänger ihop med att ostronmusslingen är en så kallad nedbrytarsvamp.
– Nedbrytarsvampar får sin näring från växtdelar och förmultnande växter, till exempel träd som har fallit till marken, säger Petra Fransson, svampforskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
– De är inte mykorrhiza-svampar, det är skillnaden.
Kantareller är mykorrhiza-svampar. Soppar, som Karl Johan, likaså. De lever i symbios med träd som de skapar underjordiska nätverk med, mykorrhiza. Men för att detta nätverk ens ska uppstå krävs att mycket klaffar. Svampen kan kräva en specifik trädart att leva ihop med. Det ska vara rätt surhet i marken. Mykorrhizan ska undgå att konkurreras ut av annan mykorrhiza. Tillväxten tar också lång tid. Allt det gör dessa svampar svåra att odla.
Därför är det så svårt att odla kantareller
Nedbrytarsvamparna är inte krångliga på det sättet, säger Elisabeth Bååth, som har forskat om svampodling vid SLU. De bildar inte mykorrhiza och kan växa lite var som helst och hur som helst, bara de får rätt näring.
– Nedbrytarsvampar är lätta att mata. Växer de på ved, halm eller sågspån bryter de ned cellulosa och ämnet lignin där. På så sätt får de näring. Men för att komma igång behöver de ofta mycket vatten, det får man tänka på.
I naturen finns en rad nedbrytarsvampar, utöver ostronmussling, som anses vara goda matsvampar. Exempel är champinjon, svavelticka och nejlikbrosking, en svamp som växer i så kallade häxringar i gräsmattor och som tidigare hette nejlikbroskskivling.
Bland nedbrytarsvampar som odlas finns också arter som slemmig tofsskivling, tuvad åkerskivling, jättekragskivling, kungsmussling och shiitake.
Shiitake, kungsmussling och rosa ostronmussling växer inte naturligt i Sverige och extra omsorg kan i vissa fall krävas för att dessa ska växa. Den rosa ostronmusslingen, till exempel, är en tropisk svamp som vill ha värme.
Nedan syns arten igelkottaggsvamp, planterad i trästockar på en tomt i Finland. Svampen är sällsynt och rödlistad enligt SLU:s Artdatabanken och bör inte plockas om man hittar den i skogen. Att odla den går dock bra. Denna igelkottaggsvamp-odlare, aktiv i Facebookgruppen Svampklapp, beskriver:
”Igelkottaggsvamp odlad på björkstock. Tog tre år för första skörden nu i höst.”
Även shiitake uppges ofta ta tid att få fram. Arten jättekragskivling, nedan, beskrivs däremot av en hobbyodlare i gruppen Svampklapp som ”enkel att odla i pallkrage”.
De flesta odlare köper mycel och tillbehör från företag. Det händer dock att inbitna fantaster tar med sig svamp från svampturen och försöker att skapa en odling hemma. Ostronmussling uppges, enligt hobbyodlare, kunna odlas den vägen, med en del pysslande. Champinjoner kan också ibland växa i komposter efter att man slängt svampdelar där.
Det är dock bra att veta att det finns runt 40 kända champinjonarter i Norden, varav en del är svagt giftiga eller innehåller höga halter av tungmetallen kadmium.
Kantareller? Var god dröj
Att odla kantareller är i det närmaste kört, har svampforskare konstaterat. Men kanske, menar tidigare svampforskaren Elisabeth Bååth, finns en liten strimma av hopp – för den som har en väldigt lång tidshorisont. Och tur.
– Slänger du ut kantarellrester på en bra plats år efter år, då tror jag att kantarellerna kan komma till slut. Det skulle kunna funka för till exempel Karl Johan, också. Men mykorrhiza växer långsamt. Det tar många, många, år. Kanske 20 år.
Invasiva svampar ett ökat hot i Sverige
Text: Lisen Forsberg
Skräcksvampen kan odlas
Någon som har sett tv-serien eller spelat spelet The last of us? Där sker apokalypsen då sporerna hos en parasitsvamp, Cordyceps, börjar infektera människor vilket gör människorna till svampliknande monster som via bett sprider smittan till andra. Cordyceps-svampen finns i verkligheten. Den ger sig dock inte på människor, utan insekter, som då får ett förändrat beteende. Cordyceps-mycel går att köpa på nätet för den hugade. Svampen ska dock inte ätas.
Vetenskaplig artikel:
SLU-forskare om hur shiitake-svamp kan odlas förhållandevis billigt och snabbt: Energy-efficient substrate pasteurisation for combined production of shiitake mushroom (Lentinula edodes) and bioethanol, Bioresource Technology.
Bilder: Laban Anders Gustavsson Käll och Elisabeth Bååth.
