Har du PMS eller? Frågan är befogad
Upp till var tredje kvinna i fertil ålder lider av så allvarliga premenstruella störningar att det påverkar arbetsliv, relationer och långsiktig hälsa. Det visar en av få studier om hur PMS drabbar kvinnors liv.
Premenstruella störningar* drabbar väldigt många kvinnor, men är underdiagnostiserade och fortfarande tämligen outforskade tillstånd. Det beror på att de ofta faller mellan stolarna, förklarar Donghao Lu, forskare vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien Påverkan av premenstruella störningar på kvinnors hälsa och arbetsliv.
– PMD ligger i gränslandet mellan biologi och psykologi, vilket gör att gynekologer skickar patienterna till psykiatrin och psykiatrin skickar dem till gynekologen och ingen har den fulla bilden, säger Donghao Lu.
Men nu lägger hans forskning nya pusselbitar till förståelsen av PMD. Bland annat genom att använda det svenska patientregistret, vilket gör det möjligt att följa patienter över tid. Datan, som är anonymiserad, kommer från patientjournaler från både specialistsjukvården och primärvården.
– Vi får veta när kvinnorna diagnostiserades med PMD och kan sedan följa dem framåt och se vad som händer med deras hälsa.
Premenstruella störningar – vad är det?
Premenstruella störningar, förkortat PMD (premenstrual disorders) innefattar PMS, premenstruellt syndrom och PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom.
PMS kan innefatta något eller några av symptomen nedan. För att få diagnosen PMDS måste patienten uppleva minst fem av symptomen, varav minst ett ska vara bland de fyra översta.
- Nedstämdhet
- Irritabilitet och lättretlighet
- Oro och ångest
- Snabba humörsvängningar
- Koncentrationssvårigheter
- Trötthet
- Sömnstörning
- Ökad hunger och sötsug
- Känsla av kontrollförlust
- Spända eller svullna bröst
- Minskat intresse för dagliga aktiviteter
Man vet inte vad PMD beror på. Det handlar dock inte om hormonrubbningar utan om en onormal reaktion på normala hormonförändringar. Symptomen försvinner efter klimakteriet, men kvinnor med PMD kan också uppleva större besvär under klimakteriet.
Källa: 1177.se och internetmedicin.se
Svår PMS hamnar under radarn
Eftersom PMD är underdiagnostiserade tillstånd kompletterar Donghao registerstudien med data från den stora webbaserade enkätstudien LifeGene där deltagarna under flera år besvarade en massa frågor om sin hälsa, bland annat frågor om symptom under menscykeln. Av svaren kan man utläsa att långt fler kvinnor lider av PMD än dem som fått en diagnos.
– Det är svårt att få fram riktigt bra data, men från den bästa vi har kan vi säga att 20–30 procent av kvinnorna i fertil ålder har PMD och cirka 5–8 procent har den allvarliga formen PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom).
Det finns litteratur som menar att siffran är så hög som 70–90 procent, men att ha upplevt symptom under menscykeln är inte detsamma som att ha en sjukdomsbild, förklarar Donghao.
– När vi talar om PMD menar vi så pass allvarliga symptom att det påverkar kvinnornas liv i väsentlig grad.
Exempel på detta är när symptomen påverkar möjligheten att arbeta eller att upprätthålla relationer.
Vanligare med separation, smärta och utbrändhet
– Vi har inte den fulla bilden ännu, men vi har data som styrker att kvinnor med PMD löper 40 procent större risk att bli sjukskrivna, för utbrändhet, smärtbesvär eller annat.
Eftersom PMD ofta är förknippat med humörsvängningar, ångest eller nedstämdhet kan besvären påverka relationer både på jobbet och hemma. Den aktuella studien har också kunnat visa på en ökad risk för de här kvinnorna att separera från sin partner.
– Betryggande nog har de inte problem att gå in i en ny relation, säger Donghao.
Ökar PMD risken för högt blodtryck?
Tidigare forskning har kunnat belägga långsiktiga hälsokonsekvenser av PMD. En amerikansk studie exempelvis visar på ökad risk för högt blodtryck. Det kan i sin tur öka risken för hjärt- och kärlsjukdom, vilket den pågående svenska studien undersöker just nu.
– Om vi kan identifiera de här kvinnorna tidigare och hjälpa dem tidigare kan vi förebygga allvarliga hälsokonsekvenser.
I dagsläget finns ingen behandling som ger hundraprocentigt resultat. Mildare PMD kan behandlas med kostanpassningar, motion och exempelvis yoga. Svårare tillstånd behandlas med antidepressiva så kallade SSRI- preparat, men det fungerar bara i cirka 50 procent av fallen.
– Därför säger jag att medvetandegörande är det viktigaste. Arbetsgivare behöver tillåta anpassningar av arbetet, exempelvis andra typer av arbetsuppgifter eller hemarbete under de dagar som kvinnorna har symptom, säger Donghao.
Text: Rakel Lennartsson
