Personer med IBD, inflammatorisk tarmsjukdom, drabbas oftare av spondylartrit – ett tillstånd som orsakar smärta och stelhet i lederna. Sambandet är starkt, enligt en doktorsavhandling från Örebro universitet.
I en studie i doktorsavhandlingen har registeruppgifter från 39 203 personer med diagnosen IBD jämförts med data från personer utan diagnosen.
– IBD-patienter drabbas oftare av spondylartrit, både före och efter att de har fått IBD-diagnos, jämfört med befolkningen i övrigt, säger Sarita Shrestha, forskare i medicin vid Örebro universitet.
Risken är särskilt hög bland patienter med Crohns sjukdom och hos dem som fick IBD-diagnos som barn.
IBD och spondylartrit
Med IBD avses de kroniska inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom, ulcerös kolit och oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom. Sjukdomarna brukar komma i så kallade skov. IBD förekommer hos ungefär 0,8 procent av Sveriges befolkning. Sjukdomsdebut är vanligast i åldern 15 till 35 år. Sjukdomarna kan dock debutera i alla åldrar.
Ungefär hälften av dem med IBD får komplikationer som påverkar leder, hud, skelett, ögon, njurar och lever.
Spondylartrit, även kallat spondartrit, är en grupp sjukdomar i musklerna och lederna och finns hos ungefär 0,5 procent av befolkningen. Den orsakar smärta och stelhet. En av sjukdomarna är ankyloserande spondylit, tidigare kallad Bechterews sjukdom. En annan är psoriasisartrit. Regelbunden fysisk rörelse är viktigt vid spondylartrit.
Källor: Örebro universitet, 1177 och Karolinska universitetssjukhuset
Miljön kan spela in
Förutom IBD-patienter inkluderar studien även patienternas makar och närmaste genetiska släktingar, som barn och helsyskon. Det visade sig att risken för spondylartrit var förhöjd både hos makar och de närmaste släktingarna. Det senare var väntat med tanke på den genetiska kopplingen.
– Den ökade risken hos makar var däremot oväntad och tyder på att miljöfaktorer eller gemensamma livsstilsvanor kan spela en roll för utvecklingen av dessa tillstånd, säger Sarita Shrestha.
Dessa fynd, menar Sarita Shrestha, pekar på att vården bör vara observant på IBD-patienters besvär från fler ställen i kroppen än mag-tarmkanalen. Det gäller särskilt för dem som har diagnostiserats i yngre ålder – och även deras familjer.
Värk kvar efter operation
Sarita Shrestha har också studerat hur kolektomi, en operation där tjocktarmen tas bort, påverkar bland annat lederna hos patienter med ulcerös kolit, en IBD-sjukdom.
– Vi upptäckte att ledvärk och hudproblem faktiskt inte minskade efter operationen. Det verkar som att de immunrelaterade problemen som orsakar dessa komplikationer kvarstår även efter borttagandet av den sjuka tjocktarmen.
Tidig upptäckt viktig
Sarita Shrestha säger att hon hoppas att hennes forskning kan bidra till mer effektiva vårdplaner som tar hänsyn till risker för komplikationer, men även till genetiska faktorer och miljöfaktorer.
– Tidigare upptäckt och hantering av komplikationer, särskilt hos yngre patienter, kan leda till bättre behandlingsresultat och förbättrad livskvalitet för både patienter och deras familjer.
Avhandling:
Impact of age and inflammation on extraintestinal manifestations of inflammatory bowel disease, Örebro universitet.
