Ungdomar i Sverige bär på en uppsjö av kemikalier i sina kroppar. Men halterna varierar, bland annat beroende på kön, födelseplats och bostadsort. Det framgår av en doktorsavhandling från SLU.
Vi lever med kemikalier överallt – i luften och i kläder och mat. Vad det innebär att vara utsatt för denna kemikaliecocktail, som det ibland kallas, är dock i hög grad okänt. Komplexiteten hos kemiska blandningar är en stor utmaning inom toxikologin.
I en doktorsavhandling från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, har Sebastian Pineda undersökt förekomsten av kemikalier hos ungdomar i Sverige, bland annat genom att använda kemiska analyser av blod- och urinprover från skolungdomar i ett projekt från Livsmedelsverket.
Långlivade ämnen
En del kemikalier kan finnas kvar i människokroppar i åratal, bland annat vissa hälsofarliga metaller samt organiska föroreningar som är klorerade, bromerade eller fluorerade. De senare kallas ibland för långlivade organiska föroreningar, ”persistent organic pollutants”. I denna grupp finns bland annat PFAS.
Andra kemikalier försvinner ur kroppen inom några timmar eller dagar, men finns ständigt i ungdomars miljö, till exempel i plast, smink, hudvårdsprodukter och hygienprodukter.
– En viktig slutsats är att svenska ungdomar exponeras för en kemikaliecocktail som liknar den som setts i andra högt industrialiserade länder som Tyskland, Belgien och USA, säger Sebastian Pineda.
Ett undantag är en typ av långlivade organiska föroreningar som används i flamskyddsmedel och som förekommer i mycket högre halter bland ungdomar i USA.
Födelseland kan ha betydelse
Avhandlingen visar också att ens födelseland och även ens mammas födelseland kan ha betydelse för den egna ”cocktailen”. Ungdomar födda i högt industrialiserade länder, främst Sverige, bär på klart högre medelhalter av många av de långlivade ämnena än ungdomar födda i utvecklingsländer, enligt forskningen.
Ett undantag var en nedbrytningsprodukt av DDT och en komponent i lindan, två insektsmedel som sedan länge är förbjudna i Sverige och i många andra delar av världen. Dessa mycket stabila ämnen förekom i klart högre halter hos ungdomar födda i utvecklingsländer. Hos dessa ungdomar sågs också högre halter av flera av de snabbt utsöndrade kemikalier som finns i många vardagsprodukter, jämfört med ungdomar som är födda i Sverige eller har mammor som fötts i ett industrialiserat land.
Det är känt att det många av de långlivade organiska föroreningar som man får i sig under fostertiden och via bröstmjölken finns kvar i kroppen under lång tid i livet.
– Mer överraskande var att födelselandet även hade en tydlig inverkan på halterna av ämnen som utsöndras ganska snabbt ur kroppen. I vårt underlag finns dock inga uppgifter om möjliga exponeringskällor som kan hjälpa oss att förklara detta, säger Sebastian Pineda.
Olika i norr och söder
Forskningen visar också att exponeringen för vissa ämnen skiljer sig mellan södra och norra Sverige. Detta gäller till exempel metallerna kobolt, nickel och bly samt vissa bromerade flamskyddsmedel och plastkemikalier.
– Halterna av dessa flamskyddsmedel och plastkemikalier var högre hos ungdomar norrut. Vi misstänker att det hänger samman med boendeförhållandena, eftersom vi vet att inomhusmiljön är en viktig spridningsväg för dessa ämnen, säger Sebastian Pineda.
Mat och smink kan spela roll
Det visar sig också i analyserna att pojkar i regel har högre halter av krom, kvicksilver, bly och många långlivade ämnen i blodet. Dock har de lägre halter av ämnen som uppmätts i urin. En bidragande orsak till de högre halterna kan vara att pojkar i genomsnitt äter mer mat, som kan vara en exponeringskälla. Det kan också vara så att de äldre flickorna blir av med en del PFAS via mensblod.
Bland de ämnen som finns i högre halter hos flickor finns många som används i smink och i hudvårds- och hygienprodukter. Flickor har också högre nivåer av kadmium, vilket kan bero på en sämre järnstatus som ökar upptaget av tungmetallen.
Mer kunskap krävs
Hur allvarligt ska man då se på ungdomars kemikalieexponering? Det behövs noggranna fortsatta studier av kemikalier som kan påverka det centrala nervsystemet. Efter det går det att dra mer säkra slutsatser om huruvida dessa kemikalier är ett hälsoproblem, menar Sebastian Pineda. Det handlar bland annat om bly, kvicksilver, aluminium och vissa av de långlivade organiska föroreningarna.
Sebastian Pineda och kollegor har också undersökt kemikalieblandningarnas eventuella inverkan på immunförsvaret hos ungdomar i samband med vaccination. Sambanden mellan exponering för kemikalier och mängden vaccinationsantikroppar i blodet efter vaccinering mot difteri, stelkramp, kikhosta, mässling och röda hund var dock svaga och osäkra.
Avhandling och vetenskapliga artiklar:
Understanding chemical mixtures in Swedish adolescents : an epidemiological investigation into exposure, sociodemographic determinants and immune-health effects, doktorsavhandling vid SLU.
Exposure of Swedish adolescents to elements, persistent organic pollutants (POPs), and rapidly excreted substances – The Riksmaten adolescents 2016-17 national survey, International Journal of Hygiene and Environmental Health.
Socio-demographic inequalities influence differences in the chemical exposome among Swedish adolescents, Environment International.
Mer om avhandlingen
Forskningen i avhandlingen bygger bland annat på Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten Ungdom. Där deltog drygt 3 000 ungdomar i årskurs fem och åtta i grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Ungdomarna registrerade vad de åt och drack och svarade på en enkät om levnadsvanor. Drygt 1 000 elever lämnade också blod- och urinprov.
Utifrån resultaten har Livsmedelsverket analyserat hur mycket av olika livsmedel ungdomarna äter, hur mycket näring de får i sig, hur mycket de rör på sig och om de får i sig skadliga ämnen från maten. Ett antal fördjupade analyser har också gjorts under arbetet med doktorsavhandlingen.
Forskningen har skett i samarbete med forskare från bland annat SLU, Livsmedelsverket, Lunds universitet och Stockholms universitet.
Källa: SLU
