Fler idrottare kan överleva hjärtstopp med rätt insatser

Idrottsutövare har större chans att överleva ett hjärtstopp än andra. Men med fler hjärtstartare på sportanläggningar och snabbare akutinsatser skulle fler liv kunna räddas. Det visar en avhandling.

Varje år drabbas cirka 6000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i hemmet, på jobbet eller på andra platser än ett sjukhus. 400 av dem fick ett hjärtstopp när de ägnade sig åt idrott.

En avhandling vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har tittat närmare på akuta hjälpinsatser och överlevnad när idrottsutövare drabbas.

Det visade sig att idrottares chanser att överleva var avsevärt bättre jämfört med andra som fått ett plötsligt hjärtstopp, särskilt om det inträffade på en sportanläggning. Bland idrottsutövarna levde 56 procent en månad efter hjärtstoppet. Det kan jämföras med 12 procent bland övriga.

Sen insats med hjärtstartare

Tidig hjärt- och lungräddning, HLR, och hjärtstartare för defibrillering är avgörande för att överleva ett hjärtstopp.

Trots att en hjärtstartare kan vara skillnaden mellan liv och död, visar avhandlingen att det kan gå minst tio minuter innan en sådan används på idrottsanläggningar. Bara 14 procent av yngre personer med akut rubbning av hjärtrytmen anslöts till en hjärtstartare innan en ambulans kom till platsen.

– Vi har möjlighet att öka överlevnaden ytterligare om fler idrottsanläggningar och andra platser där personer idrottar blir utrustade med publika hjärtstartare och om fler lär sig att känna igen hjärtstopp, vet hur man utför HLR och kan använda hjärtstartaren, konstaterar hjärtläkaren och doktoranden Matilda Frisk Torell som skrivit avhandlingen vid Sahlgrenska akademin.

Färre kvinnor drabbas

Hennes studier visar även att betydligt färre kvinnor drabbas av idrottsrelaterade hjärtstopp, men deras prognos är sämre. Efter en månad var överlevnaden 30 procent för kvinnor. Bland män överlevde hälften av de drabbade.

En sannolik förklaring är att kvinnor i större utsträckning idrottar med färre personer omkring sig. Det tar också längre tid att starta livräddande insatser.

– Vi såg att det dröjde betydligt längre innan man startade HLR hos kvinnor vilket visar att vi behöver bli bättre på att känna igen idrottsrelaterade hjärtstopp hos kvinnor och att vi vågar starta HLR. Det behövs också fler studier för att undersöka hur kvinnor idrottar och om det finns skillnader i bakomliggande orsaker, säger Matilda Frisk Torell.

Förebyggande insatser

Bland unga som drabbades av plötslig hjärtdöd till följd av en rubbning av hjärtrytmen hade hälften haft tidigare symtom. Hos en femtedel kunde förändringar ses med EKG, som mäter hjärtats elektriska aktivitet som styr rytmen, före hjärtstoppet.

– Unga som idrottar på elitnivå bör genomgå screening inkluderande EKG, då har vi chansen att fånga upp de individer som har en ökad risk för plötslig hjärtdöd så att de kan få råd om fortsatt idrottande och eventuell behandling, avslutar Matilda Frisk Torell.

Hon lyfter också fram att svimning och kramper är viktiga symtom att reagera på.

Avhandling:

Sudden cardiac arrest in relation to exercise, Göteborgs universitet.