Hundvisslan – det dolda budskapet i politiken

”Hundvissling”, att skicka ut dolda budskap som bara ”hörs” av vissa i befolkningen, är ett grepp som kan användas av politiker. Det har inte studerats mycket i Sverige. Men enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan greppet mycket väl fungera på svenska väljare.

En ”hundvissla” i en debatt är lite som en hemlig handskakning. Bara de invigda märker och förstår. Andra märker inget särskilt. Begreppet är uppkallat efter ultraljudsvisslor som är hörbara för hundar men inte för människor.

I politisk debatt är en ”hundvissla” ofta ett ord eller ett uttryck. Någon som vill skicka ut ett politiskt budskap använder medvetet ett ord som kan ha dubbla betydelser: En öppen och en dold, mer kontroversiell.

Endast vissa grupper av människor, exakt de grupper som politikern eller opinionsbildaren vill nå, snappar upp den dolda betydelsen. Det är i alla fall målet för den som skickar ut budskapet.

Kulturberikare en hundvissla

Ett exempel kan ses på svenska sociala medier. Där kan personer som är negativt inställda till grupper av icke svenskfödda människor och till svensk migrationspolitik kalla människor för ”berikare” eller ”kulturberikare” istället för exempelvis ”invandrare” eller ”utrikes födda”.

”Berikare” i detta sammanhang är ett ironiskt och negativt epitet. Det man egentligen menar är att dessa människor, eller grupper av människor, förstör landet. Vana deltagare i dessa sociala medie-kanaler förstår den negativa betydelsen, men många utanför förstår den inte alls.

Väljer en politiker eller opinionsbildare i offentligheten att använda ordet ”berika”, eller varianter av ordet, blir det som en hemlig signal till dem som är välbekanta med begreppet: ”Vi talar till dig, vi vet att inte alla förstår, men vi vet att du förstår.” Ordet berika blir en hundvissla.

Lätt att vifta bort kritik

Det positiva med en hundvissla, ur ”visslarens” perspektiv, är att man kan få ökat stöd från grupper som gillar ett kontroversiellt budskap, samtidigt som man inte avskräcker dem som skulle reagera negativt på ett mer öppet budskap. Man attraherar så många som möjligt samtidigt som man stöter bort så få som möjligt.

Eventuell kritik kan också lätt viftas bort. Anklagelser om invandringsfientlighet eller rasism, till exempel, kan enkelt avfärdas eftersom det är svårt att slå fast att någon faktiskt har sagt något rasistiskt eller invandringsfientligt.

Kan fungera i Sverige

Nu har forskare från Göteborgs universitet undersökt om ”hundvisslande” kan fungera i en svensk kontext, för att locka svenska väljare. Och svaret, enligt forskarna, är ja.

– Det har gjorts många studier om hundvisslor, men främst i USA. Vår studie visar att hundvisslor också är effektiva i ett mindre land, med ett annorlunda politiskt system. Som Sverige, säger Asad Basheer Sayeed, forskare i språkteknologi vid Göteborgs universitet.

Läs också:

Arbetarklassen är starkt underrepresenterad i politiken

I studien undersöktes några ord och uttryck som har förekommit i den politiska debatten i Sverige under senare år, till exempel i valmanifest. En del har synts i texter eller uttalanden på partiers eller politikers sociala medie-kanaler och officiella webbsidor. Samtliga skulle, enligt forskarna, kunna beskrivas som hundvisslor.

Orden och uttrycken som kom med i studien är: ”Förortsgäng”, ”berika”, ”återvandring” och ”ordning och reda i migrationspolitiken”.

Ord med budskap

Som ett första steg fick försökspersoner läsa nämnda ord och uttryck. Därefter ombads de att komma med förslag på alternativa ord och uttryck. De skulle inte värdera uttrycken, utan att helt enkelt byta ut dem till något annat som de uppfattade har ungefär samma innebörd. Resultatet blev så här:

• ”Förortsgäng” byttes av vissa deltagare ut till ”invandrargäng”
• ”Berika” byttes av vissa ut till ”förstöra”
• ”Återvandring” byttes ut till ”deportation”
• ”Ordning och reda i migrationspolitiken” byttes ut till “begränsa invandringen till Sverige”

Via detta kunde forskarna identifiera ett antal ord och uttryck som kan tolkas på två sätt: En vanlig, icke-provokativ betydelse, och en annan med mer negativ underton.

Hundvisslor tycks funka

Forskarna tog med orden och uttrycken i enkätundersökning där 3 200 nya deltagare fick läsa uttalanden från en fiktiv politisk kandidat. Kandidaten använde antingen den ena eller den andra varianten av ett ord eller uttryck, till exempel ”återvandring” (hundvissla) istället för ”deportation”.

Efter att ha läst varje uttalande fick deltagarna svara på hur sannolikt det var att de skulle rösta på kandidaten, dela eller gilla uttalandet på sociala medier, samt i vilken utsträckning de höll med om uttalandet.

Det visade sig att uttalanden med ”hundvissle-ord” ledde till förhållandevis mer stöd från försökspersonernas sida.

– Vår slutsats är att hundvissling kan fungera i svenska politiska sammanhang. Som journalist bör man vara medveten om att det här kan förekomma så att man kan rapportera om det och informera sina läsare, lyssnare och tittare om det. Man måste vara medveten om att ord och uttryck kan betyda olika saker, säger Elina Lindgren, statsvetare och forskare i politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

Hur vanligt är det med hundvisslor i svensk politisk debatt?

– De begrepp som vi har undersökt har alla förekommit i den politiska debatten i Sverige under senare år. Hur vanligt detta fenomen är, och om det eventuellt har skett en ökning, kan vi inte uttala oss om. Men det är något vi skulle vara väldigt intresserade av att undersöka vidare i framtiden, säger Elina Lindgren.

Asad Basheer Sayeed säger att politiska hundvisslor är en form av manipulativ politisk kommunikation som gör det möjligt att smyga in ett socialt oacceptabelt budskap i ett till synes ”oskyldigt” uttryck. På så sätt kan politiker prata med två olika väljargrupper samtidigt.

– Förmodligen fungerar detta och på så vis kan politiker få ett ökat stöd av väljarna, säger Asad Basheer Sayeed.

Fler hundvisslor

Den australiska forskaren Amanda Lohrey skriver att uttrycket ”family values” kan fungera som en hundvissla. Det signalerar något särskilt för troende kristna väljare. Samtidigt är uttrycket tillräckligt vagt för att inte innehålla något tydligt kristet moraliserande som skulle kunna stöta bort icke-kristna väljare.

”International bankers” är en känd antisemitisk hundvissla i till exempel USA och ska förstås som ”judar”. Ordet ”globalister” kan fungera på samma sätt. Referenser till familjen Rotschild kan också användas som antisemitiska hundvisslor.

I USA har forskare identifierat ”big pharma” som en hundvissla riktad till grupper av vaccinskeptiker.

Kanadas tidigare premiärminister Stephen Harper använde under en debatt begreppet ”old stock Canadians” för att beskrivna sina kärnväljare och få sympatier från dem. Han kritiserades för uttrycket eftersom det, enligt kritiker, avser vita och kristna kanadensare och därmed signalerar en exkludering av icke-vita kanadensare.

Bilder kan också fungera som hundvisslor. Till exempel har bilder av den tecknade figuren ”Pepe the frog” använts av högernationalister för att signalera politisk tillhörighet.

Källa: Wikipedia.

Vetenskaplig artikel:

Coded Appeals and political Gains: Exploring the Impact of Racial Dogwhistles on Political Support, Journalism & Mass Communication Quarterly.

Text: Lisen Forsberg