Riksdagspolitikerna mindre långrandiga – satsar på slogans
Media och kommunikationPolitikDe politiska talen i riksdagen har blivit hälften så långa under loppet av hundra år. Talen innehåller också fler politiska slogans jämfört med hur det var för ett antal årtionden sedan, visar en genomgång från Malmö universitet.
I medieforskning talas det om att den så kallade medielogiken påverkar hur politiska budskap förs fram. Det handlar om att budskap anpassas så att de ska leda till medieuppmärksamhet.
Den här logiken borde rimligen även påverka tal i riksdagen, resonerade forskare vid Malmö universitet och Umeå universitet. De bestämde sig för att undersöka hur längden på tal eventuellt har förändrats med tiden och om det har blivit vanligare med politiska slogans i riksdagstal, alltså frekvent upprepade politiska fraser.
Hälften så långa tal
Med hjälp av maskinlärningsmodeller och en databas med alla riksdagsledamöter kopplade forskarna ihop ledamöter och tal under åren 1920 till 2019, alltså en hundraårsperiod.
Sammanlagt rör det sig om 805 000 tal.
– Vi kunde se att talens medellängd har halverats över tid, från cirka 800 ord till 400 ord, säger Fredrik Mohammadi Norén, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet.
– Man kan tänka sig att talen blir kortare för att hamra in enkla och snärtiga budskap.
Nya sätt att nå ut
Att talen har blivit kortare och rappare beror dock inte bara på en medial anpassning. Redan på 1930-talet infördes möjligheten till korta repliker i debatter vilket gjorde att korta tal ökade mycket, enligt Fredrik Mohammadi Norén.
Före 1970 var det också vanligt att tidningar publicerade riksdagstal rakt av. När medierna slutade med det tvingades riksdagen att bli mer aktiv för att hålla intresset uppe. Bland annat infördes debatter med snabbare replikskiften, spontana frågor och fler allmänpolitiska debatter.
– Det motiverades bland annat med att man måste attrahera nyhetsmedia. För att upprätthålla riksdagens legitimitet behövde man skapa intresse för arbetet som görs där, säger Fredrik Mohammadi Norén.
Politiska fraser hittades
Forskarna ville sedan lyfta fram de mest signifikanta fraserna för varje parti under varje årtionde. De började med att gallra ut vanliga fraser som ”Herr talman, jag vill yrka till förslaget”.
– Efter att ha sorterat bort sådana och använt en statistisk modell som lyfter fram fraser som utmärker sig från mängden fick vi fram en topplista med fraser som kan betraktas som signifikanta. Utifrån den här metoden såg vi också att det inte fanns slogans av detta slag i riksdagsdebatterna före 1960, säger Fredrik Mohammadi Norén.
Vissa uttryck knutna till block
Användningen av politiska slogans tog fart på 1990-talet. Från det årtiondet har det i partikanslierna anställts många politiska sekreterare som har hamrat in vikten av enkla budskap som kan ge uppmärksamhet i media, menar Fredrik Mohammadi Norén.
Vissa fraser som forskarna har upptäckt har varit knutna till en särskild person. ”Där familjen är svag måste samhället vara starkt” var exempelvis något som bara socialdemokraten Morgan Johansson sade under tidsperioden 2000 till 2006.
Allt färre äger nyhetsmedierna i Sverige
Andra uttryck kan ha en tydlig blockidentitet: ”…bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer” är en fras som användes av Socialdemokraterna men mest av Miljöpartiet under deras första regeringsperiod.
Det finns också fraser som till en början kommer från ett parti men som sedan hörs över blockgränserna. ”Man skall kunna leva på sin lön” användes som en M-märkt slogan på 1980-talet men kom även att användas av Socialdemokraterna under 1990-talet.
Vad säger utvecklingen om det politiska samtalet?
– Risken är att man snuttifierar komplexa politiska budskap och att det kanske gör något med politiska samtalet. Det är ett annat sätt att driva politik och få ut politiska budskap, säger Fredrik Mohammadi Norén.
Fler politiska slogans
Här är några frekvent använda politiska fraser i riksdagen som forskarna har hittat:
C
2000-tal: enklare roligare och lönsammare att vara företagare (17 gånger)
2010-tal: bättre förutsättningar för företagande innovationer och investeringar (12 gånger)
2010-tal: att ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta (8 gånger)
Kd
1990-tal: den kristna etiken och den västerländska humanismen (12 gånger)
2000-tal: att kunna tillbringa mer tid tillsammans med [familjen] (12 gånger)
2010-tal: leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (8 gånger)
L
1990-tal: Sverige vill delta i den framväxande ekonomiska [och monetära unionen] (6 gånger)
2000-tal: hållbar utveckling måste bli mer än ord (11 gånger)
2010-tal: att det ska löna sig att utbilda (14 gånger)
M
1990-tal: på exakt samma villkor som motsvarande privata (6 gånger)
2000-tal: var femte svensk i arbetsför ålder står [utanför] (13 gånger)
2010-tal: fler har ett jobb att gå till (19 gånger)
MP
1990-tal: kärnkraften hör inte hemma i ett civiliserat [samhälle] (6 gånger)
2000-tal: statligt ägda Vattenfall investerar i den smutsigaste [energiproduktion] (14 gånger)
2010-tal: bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer (31 gånger)
S
1990-tal: att halvera den öppna arbetslösheten till år [2000] (33 gånger)
2000-tal: [där] familjen är svag måste samhället vara starkt (7 gånger)
2010-tal: ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år (24 gånger)
Sd
2010-tal: att bli en del av det svenska [samhället] (16 gånger)
V
1990-tal: nej till ett medlemskap i den europeiska [unionen] (8 gånger)
2000-tal: de rika länderna och de multinationella företagen (6 gånger)
2010-tal: en välfärd som man kan lita på (16 gånger)
Källa: Malmö universitet
