Tusentals platser i Sverige är förorenade av insektsgiftet DDT. Forskare på Chalmers har nu testat att blanda in biokol i jord, något som halverade mängden DDT som tas upp av daggmaskar. Metoden kan göra det möjligt att odla vissa grödor på mark som idag anses obrukbar.
Under 1950- och 1960-talen användes insektsgiftet DDT för att bekämpa skadedjur. Trots att detta har varit förbjudet i över femtio år finns fortfarande över 700 förorenade tidigare skogsplantskolor i Sverige. Tusentals handelsträdgårdar har liknande problematik.
Giftet som bryts ner långsamt har kopplats till en mängd negativa hälsoeffekter hos människor och djur. Det utgör en miljörisk eftersom det kan tas upp av marklevande organismer, till exempel daggmaskar. När de i sin tur äts av fåglar och andra djur börjar DDT ackumuleras i näringskedjan. Det innebär att rovdjuren i toppen av kedjan drabbas av högst gifthalter.
Biokol minskar mängden DDT
Forskare på Chalmers har nu testat en ny metod för att minska miljöriskerna med giftet. De har under tre år studerat effekter av biokol i en skånsk skogsplantskola som förorenats av DDT.
Biokol är en miljövänlig produkt som liknar träkol och är billig att producera. Den binder föroreningar och kan förbättra marken när den tillsätts i jord.
– I våra fältförsök har vi blandat jorden med biokol och odlat olika växter, och det har visat sig att biokolet binder DDT till sig på ett effektivt sätt så att det inte kan tas upp av marklevande organismer, säger forskaren Paul Drenning vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.
I mätningar kunde forskarna se att mängden DDT som fördes vidare till daggmaskar i jorden minskade med i snitt 50 procent där jorden hade blandats med biokol.
Kan främja odling
Minskade miljörisker skulle kunna leda till att markägare kan börja odla på förorenade marker som idag ligger oanvända.
– Anledningen till att den förorenade marken lämnas obrukad idag är inte att det skulle finnas hälsorisker med grödorna, utan att markägaren är skyldig att åtgärda miljöriskerna med DDT. I väntan på utredning och beslut om det har marken legat oanvänd, säger forskningsledaren Jenny Norrman vid Chalmers.
Att behandla förorenad mark i stora volymer är kostsamt och komplicerat.
– En vanlig lösning är att gräva upp och sedan transportera jorden till en deponi för farligt avfall, men det innebär att fina naturjordar förstörs och är inte en möjlig lösning för stora områden, säger Paul Drenning.
– Behandling med biokol på plats skulle alltså kunna göra att marken kommer till nytta i stället för att lämnas obrukad eller tömmas på jord, och dessutom till avsevärt lägre kostnad för både markägaren och för miljön, fortsätter han.
Lång effekt
Exempel på grödor som skulle kunna odlas på testområdet är frön till tall och gran, vall till djurfoder eller energiskog som salix, det vill säga sälg, pil och vide.
Biokol bryts ner mycket långsamt i jorden, och forskarna förväntar sig att effekten av behandlingen håller i sig under lång tid – kanske i decennier.
Forskarna kommer att fortsätta med provtagningar på platsen under flera år framöver för att följa utvecklingen. De vill också undersöka om det går att blanda in biokol i jorden storskaligt, utan att behöva gräva upp stora volymer.
Ovanlig metod
Att använda biokol för efterbehandling av förorenad jord är ovanligt idag. Så vitt forskarna vet har metoden inte testats tidigare på skogsplantskolor i Sverige, eller internationellt i samma typ av jord och klimat.
– Det finns ett stort intresse för att använda biokol i olika situationer, och inte bara för att hantera DDT utan också för att kunna binda metaller, polyaromatiska kolväten och andra föroreningar. Därför är det positivt att vi har kunnat se god effekt i våra försök, säger Paul Drenning.
Mer om jord och föroreningar
Jord är en värdefull resurs som återbildas i mycket långsam takt. En enda centimeter jord kan ta hundratals år att bilda. Inom EU beräknas 60-70 procent av jordarna ha försämrad hälsa, och markföroreningar är en viktig orsak.
Nu pågår ett aktivt arbete inom EU för att kunna kontrollera dessa föroreningar bättre. EU-kommissionens kommande markdirektiv innehåller nya stramare regler för hållbar markförvaltning och sanering av förorenade områden. För Sveriges del ställer direktiven krav på nya arbetssätt för att kunna ta hänsyn till markhälsa.
Vetenskaplig studie:
A method for evaluating the effects of gentle remediation options (GRO) on soil health: Demonstration at a DDX-contaminated tree nursery in Sweden, Science of The Total Environment.
