Immunsystemet ledtråd till bättre behandling av barncancer

Barns immunförsvar reagerar annorlunda vid cancer jämfört med vuxnas. Ökad förståelse för skillnaderna i immunsvar kan leda till nya skräddarsydda behandlingar för barn med cancer, enligt forskare vid Karolinska institutet.

Immunsystemets aktivering är avgörande för kroppens förmåga att bekämpa cancer, men skiljer sig åt mellan barn och vuxna.

– För att effektivt kunna behandla barncancer behöver vi ta reda på hur barns immunsystem aktiveras och regleras vid cancer och vilka faktorer som påverkar immunsvaret, säger Petter Brodin, professor i barnimmunologi vid Karolinska institutet och barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Immunsystemets aktivitet

Forskare har kartlagt hur barns immunsystem reagerar vid olika typer av cancer och beroende på barnets ålder.

I studien ingick 191 barn mellan 0 och 18 år med olika typer av solida tumörer. De diagnostiserades vid Astrid Lindgrens barnsjukhus mellan 2018 och 2024.

Forskarna har analyserat tumörvävnad och blodprover för att ta reda på vilka genetiska förändringar som finns i tumören. De har också velat se vilka gener som är aktiva – eller inte – i immunsystemet.

– Precisionsmedicin inom cancer har tidigare mest fokuserat på tumörens egenskaper. Genom att kartlägga immunsystemets egenskaper tillför vi en helt ny dimension som kan få stor betydelse för hur barncancer behandlas i framtiden, säger Petter Brodin.

Skillnad mellan barn och vuxna

Resultaten visar att barns immunsystem reagerar annorlunda vid cancer jämfört med vuxnas, och att olika tumörer aktiverar immunsystemet i olika grad.

– Vi kan se att barns tumörer generellt är mindre inflammationsdrivande och har färre mutationer, vilket gör att de troligen upplevs som mindre främmande av immunsystemet. Det gör att immunsystemet inte reagerar lika kraftigt för att bekämpa tumören, förklarar Petter Brodin.

– Med det sagt så finns det stora individuella variationer, vilket visar på vikten av precisionsmedicin, det vill säga att anpassa behandlingen för varje patient. Vår studie visar hur detta kan genomföras i praktiken, fortsätter han.

Immunterapi inte anpassad för barn

Resultaten kan förklara varför barn inte gynnas av behandling med så kallade checkpoint-hämmare. Det är en typ av immunterapi som tar bort en broms på immuncellerna för att göra dem mer effektiva i kampen mot tumören.

– Detta kräver att immuncellerna är aktiverade mot tumören. Vi visar att barns immunceller ofta inte aktiverats mot tumören från första början, vilket gör att checkpoint-hämmare inte fungerar. Barn behöver därför andra typer av immunterapier som triggar immunsvaret från grunden, säger Petter Brodin.

Mätning av mördarceller

Hos några av barnen följde forskarna immunsvaret över tid och under pågående behandling. De kunde bland annat mäta förändringar i antalet mördar-T-celler, alltså de celler som har i uppgift att döda tumören.

– Det här är något som man redan idag skulle kunna använda sig av kliniskt för att bedöma behandlingseffekt och anpassa behandlingen för varje individ. Vi kommer nu att gå vidare och testa detta i större skala då vi tror att det kan vara ett bra komplement till de genetiska kartläggningar av tumörer som redan görs, avslutar Petter Brodin.

Vetenskaplig studie;

Systems-level immunomonitoring in children with solid tumors to enable precision medicine, Cell.