Barn i träningsskor.
Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln var först publicerad hos en samarbetspartner till forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Livsstilsbehandling för nyttigare matvanor och mer fysisk aktivitet kan hjälpa barn med kraftig övervikt, obesitas. Men sådan behandling har även effekt på längre sikt. Risken för allvarliga hälsoproblem och för tidig död minskar i vuxen ålder.

En studie från Karolinska institutet visar att barn och ungdomar som svarar bra på behandling mot obesitas, det vill säga kraftig övervikt, löper lägre risk att utveckla sjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter som unga vuxna.

Vården som undersöktes i studien handlar om så kallad livsstilsbehandling. Det innebär att barn med obesitas och deras familjer får stöd och motivation att främja hälsosam kost, fysisk aktivitet och sömn.

– Resultatet är mycket glädjande. Det har länge debatterats om behandling av obesitas i barndomen har hälsoeffekt på sikt eftersom viktnedgångar är svåra att bibehålla, säger Emilia Hagman, docent vid Karolinska institutet.

Risken att dö minskar

Studien visar också att barn med obesitas som får livsstilsbehandling, och lyckas minska i vikt, också löper en minskad risk att dö i förtid.

En tidigare studie från samma forskargrupp har visat att barn med obesitas har markant högre risk att dö som unga vuxna. De dog i högre uträckning av både självmord och sjukdomar, där ungefär en fjärdedel var relaterade till obesitas.

– Det här understryker hur viktigt det är att barn med obesitas får behandling tidigt. Vi vet att tidig behandling ger bättre förutsättningar för att lyckas och därmed också bättre hälsa på sikt, säger Emilia Hagman.

Depression och ångest påverkas inte

Risken för att drabbas av depression och ångest i ung vuxen ålder påverkas dock inte av behandlingsresultatet i barndomen.

– Det funnits en tro på att bara man går ner i vikt kommer även symptom på depression och ångest att minska. Nu kan vi visa att det inte stämmer. Obesitas och depression är två sjukdomar som ofta förekommer tillsammans, men måste behandlas parallellt, säger Emilia Hagman.

Över 6000 studiedeltagare

I studien ingick över 6 700 personer som fått behandling för obesitas under barndomen. De identifierades via kvalitetsregistret BORIS och har följts upp som unga vuxna i patientregistret, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret.

En kontrollgrupp ur befolkningen har använts som jämförelse och matchats i ålder, kön och bostadsort.

Användandet av GLP1-analoger*, ett läkemedel som blivit populärt mot övervikt på senare år, förekommer inte i studien eftersom de inte var godkända när deltagarna fick behandling för obesitas. Det är fortfarande inte särskilt vanligt att ge den här typen av läkemedel till barn, enligt Emilia Hagman.

– Jag är positivt inställd till läkemedelsbehandling, eftersom det dämpar hungerkänslor vilket vissa kämpar mycket med, men livsstilsbehandling är fortfarande grunden i all behandling av barnobesitas.

* Läkemedel med så kallade GLP1-analoger, som sänker blodsockret, är främst avsedda för patienter med diabetes. Men eftersom preparaten, till exempel Ozempic, även visat sig vara effektiva för att minska fetma används de nu av miljontals människor världen över. 

Vetenskaplig studie:

Effect of Pediatric Obesity Treatment on Long-Term Health, Jama Pediatrics.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera