Barn som började spela datorspel i tidig skolålder utvecklade ett problematiskt spelande fortare jämfört med personer som började några år senare. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Datorspelsberoende, eller gaming disorder, klassas sedan 2018 som en beroendesjukdom av Världshälsoorganisationen, WHO.
I en studie har forskare vid Göteborgs universitet tittat närmare på spelberoende kopplat till ålder. Resultaten är i linje med tidigare forskning som antytt att tidig datorspelsdebut är en riskfaktor för att utveckla ett svårare datorspelberoende.
Unga och vuxna i studie
I studien ingick 69 patienter som uppfyllde kriterierna för datorspelsberoende. Deltagarna, som var mellan 15 och 56 år, delades in i två lika stora grupper.
I den ena gruppen fanns yngre upp till 25 års ålder. I den andra gruppen var deltagarna 26 år eller äldre. Forskarna samlade in data genom strukturerade intervjuer och formulär.
Tidig speldebut kan ha betydelse
Den yngre gruppen visade sig ha börjat med datorspel när de var runt sex eller sju år gamla. De hade utvecklat problem när de i genomsnitt var i 14-årsåldern.
Den vuxna gruppen började spela när de var omkring tio år och fick tydliga problem först när de i genomsnitt var 21 år gamla.
– Vi kan inte slå fast att tidig speldebut leder till snabbare beroende men det kan ha betydelse. Att de som började spela i yngre ålder snabbare utvecklade problem skulle också kunna vara en följd av att dagens unga har tillgång till andra spel som snabbare leder till ett beroende, säger Annika Hofstedt, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och psykolog på Sahlgrenska universitetssjukhusets mottagning för spelberoende och skärmhälsa.
– Våra resultat understryker behovet av förebyggande insatser, fortsätter hon.
Kanske bra att vänta lite
Allt fler människor i alla åldersgrupper spelar digitala spel. Men enligt Anna Söderpalm Gordh, docent vid Sahlgrenska akademien, är datorspel i sig inte dåligt. Däremot behövs mer kunskap om hur problematiskt spelande utvecklas under livets olika skeden, menar hon.
– Våra resultat väcker viktiga frågor för samhället och även för föräldrar. Kanske kan det vara en bra idé att avvakta några år innan barnet får sin första spelkonsol, säger Anna Söderpalm Gordh.
Vetenskaplig studie:
Young and adult patients with gaming disorder: Psychiatric co-morbidities and progression of problematic gaming, Frontiers in Psychiatry.
