De senaste åren har lövsångare blivit färre. Nu ses en dyster trend även för rödhakar. Det visar en sammanställning av ringmärkta fåglar där antalet är det lägsta på 35 år.
Under många år har lövsångaren, som är Sveriges vanligaste fågel, minskat i antal. Nu ser forskarna en vikande trend även hos rödhaken. Under de senaste fyra åren har antalet ringmärkta rödhakar mer än halverats. De har minskat från 30 000 till 13 000.
– Rödhaken har historiskt sett haft upp- och nedgångar, så den kanske återhämtar sig och den kan också, till skillnad från lövsångaren, få flera kullar per säsong. Men det ser bekymmersamt ut, säger Thord Fransson, forskare och ansvarig för Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande.
Under förra året ringmärktes totalt 226 000 fåglar i Sverige. Det är den lägsta siffran sedan 1990-talet.
Klimatförändringar påverkar fåglarna
Orsaken till att de ringmärkta fåglarna blivit färre är inte tillräckligt utrett, men sannolikt speglar resultatet ett faktiskt minskat fågelliv i Sverige.
Det kan i sin tur bero på förändringar i klimatet och fåglarnas tillgång på föda. Insekternas antal och livscykel påverkas av mildare vintrar och tidigare vårar.
När fåglar behöver mest mat, cirka tre veckor efter att äggen lagts, kan tillgången på insekter redan ha klingat av. Det leder till mindre föda till fågelungarna. Det finns även studier som visar att fåglarnas inre klocka kan påverkas av varma vårar och att det skulle kunna påverka om häckningar blir framgångsrika.
Gransångarna har blivit fler
En fågelart som däremot ökat i antal är gransångaren, visar ringmärkningen. I takt med ett förändrat klimat har den sydliga underarten flyttat norrut. Förr fanns gransångaren bara på kontinenten, men nu är den etablerad i hela Götaland.
– Fåglarnas antal är ett tecken på att något i vår miljö håller på att förändras, och det är viktigt att vi forskar vidare i vad det är som håller på att hända och varför. Allt handlar om balans. Om den rubbas i en ände får det konsekvenser i en annan, och till syvende och sist påverkas även vi, säger Thord Fransson.
Mer om ringmärkning
Arbetet med att märka fåglar är en form av medborgarforskning som leds av Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Data samlas huvudsakligen in ideellt av 900 licensierade ringmärkare på olika platser i Sverige.
Ringmärkningen ger värdefull information om fåglarnas flyttning, hur olika arter varierar i antal, vad fåglar råkar ut för i naturen och hur gamla de kan bli. Under 2024 ringmärktes 226 000 fåglar i landet. Toppnoteringen ligger på 350 000.
