Förskolan underlättar inte alltid integration

Förskolan pekas ut som en viktig plats för att nyanlända barn ska integreras i det svenska samhället. Men den fria leken och undervisningen främjar inte alltid målet, enligt forskning vid Linköpings universitet

Kommunerna är sedan 2023 skyldiga att reservera plats i förskolan för nyanlända barn. Tanken är barnen ska lära sig språket och bli integrerade i samhället.

Men inget sägs om hur det praktiskt ska gå till. Det här försvårar för förskolan att förverkliga förhoppningarna om integration, enligt en avhandling vid Linköpings universitet.

– Man måste börja erkänna på nationell nivå att integration kräver ett aktivt arbete. Som jag ser det nu är det barnen själva som får bära en stor del av bördan, säger Charlotte Löthman, som skrivit avhandlingen vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, i ett pressmeddelande.

Under tre månader var hon på plats på två förskolor för att se hur omsorg, undervisning och fri lek går till. I grupperna ingick barn som nyss hade kommit från Ukraina. I avhandlingen ingick också intervjuer med pedagoger på tre förskolor.

Risk att alla inte inkluderas

Charlotte Löthmans observationer visar att personalen ser barnens behov och anpassar rutinerna, till exempel vid hämtning och måltider. Men vid gruppundervisning uppträder ett annat mönster, särskilt i undervisning där språket är en viktig del.

Här betonas traditionellt dialog och barnens aktiva deltagande. Följden blir att barnen som inte kan svenska så bra riskerar att hamna utanför. Detta uppmärksammas inte alltid av pedagogerna.

Samma sak gäller barnens fria lek som utgör mer än hälften av tiden i förskolan. Även här är det barnens egen vilja och initiativ som traditionellt står i centrum. Att barnen inte självmant leker över kultur- och språkgränser överraskar inte Charlotte Löthman. Däremot är hon förvånad över att de vuxna inte tar mer initiativ för att bygga sammanhållning mellan barnen.

– Jag menar att pedagogerna behöver kliva in och vara mer aktiva. För vi vet att det är svårt att överbrygga de här språkliga och kulturella gränserna när barnen blir äldre, i skolåldern, säger Charlotte Löthman.

Mer stöd behövs

Hon lyfter fram att pedagogerna kan behöva mer stöd för att kunna arbeta både vid den fria leken och i den språkintensiva undervisningen. De behöver även mer kunskap om barns kamratkulturer och språkets roll. Traditionella arbetssätt räcker inte till, menar Charlotte Löthman.

– Ansvaret för det här ligger på politikerna. Så länge de tror att integration sker automatiskt får inte förskolan stöd i att utveckla sitt arbete. Det krävs ett avsiktligt integrationsarbete.

Charlotte Löthman betonar att hennes observationer inte gäller alla förskolor. Däremot menar hon att svensk förskola som helhet präglas av en pedagogik som bygger på majoritetssamhällets språk och kultur.

Intervjuerna med pedagogerna visar dock på att de är öppna för att lära nytt. Personalen vittnar om hur kontakten med nyanlända föräldrar fått dem att ifrågasätta saker som förut tagits för självklara, men att de också lärt sig att stå upp för värderingar som förskolan inte kan kompromissa om.

Avhandling:

The Swedish Preschool as an Integration Arena, Linköpings universitet.