Samisk kultur källa till glädje – men unga möter också rasism

Många samiska ungdomar är stolta över sin kultur, men de möter även svåra utmaningar. Sex av tio har till exempel upplevt rasism och kränkningar. Samiska unga kvinnor har också sämre psykisk hälsa jämfört med jämnåriga i övriga landet.

I en rapport vid Umeå universitet har forskare undersökt unga samers hälsa och mående. Det är den första större kartläggningen av samiska ungdomars situation på 15 år.

Rapporten visar att den samiska identiteten spelar en viktig roll och många unga är stolta över sin kultur. Men med identiteten följer även flera utmaningar.

Enligt undersökningen har sex av tio unga samer upplevt diskriminering eller rasism. Var fjärde har blivit kränkt på grund av sin etniska bakgrund under de senaste tre månaderna. Enligt rapporten är den här formen av utsatthet betydligt vanligare bland unga samer jämfört med jämnåriga i övriga Sverige.

Psykisk ohälsa bland unga kvinnor

Ungefär tre av fyra unga med samisk bakgrund uppger att de har en bra allmän hälsa och mår bra psykiskt. Undersökningen visar dock att unga samiska kvinnor mår sämre jämfört med andra unga kvinnor i Sverige. De upplever till exempel mer problem med depression och har gjort fler självmordsförsök.

– Vissa av resultaten är hoppfulla, men som psykolog måste jag säga att både rasismen mot unga samer i allmänhet och den psykiska ohälsan bland kvinnorna är väldigt oroande, säger psykologen och forskaren Jon Petter Stoor vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.

Rapporten visar också att det finns ett missnöje med vården. Bara drygt en av tio unga samer anser att vårdpersonal har tillräcklig kunskap om samisk kultur och livsvillkor för att kunna ge dem bra vård.

Vill stärka och uttrycka kulturen

Deltagarna i rapporten har också förslag på hur situationen kan förbättras. De vill bland annat ha fler möjligheter att stärka sin samiska identitet och samhörighet, men också lära sig att tala och kunna använda samiska språk.

De samiska ungdomarna vill också att det omgivande samhället arbetar mer aktivt för att bekämpa fördomar och diskriminering. De tycker också att bättre kunskaper behövs om det samiska samhället.

– Rapporten är jätteviktig eftersom unga samers erfarenheter och röster måste få höras. Tyvärr saknas deras perspektiv ibland helt i svenska myndighetrapporter, säger Sara-Elvira Kuhmunen som är ordförande i den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.

Rapporten bygger på intervjuer med unga samer, men också webbenkäter och den nationella folkhälsoenkäten Samisk hälsa på lika villkor.

Rapport:

Det är hemskt och magiskt samtidigt: En rapport om unga samers hälsa, Umeå universitet.