Krav på ekonomiska vinster och effektivitet gör att en slags dold läroplan styr undervisningen på komvux. Det visar intervjuer med komvuxlärare som forskare vid Linköpings universitet har gjort.
Forskarna har undersökt hur lärare på komvux tolkar och använder sig av läroplanen och andra styrdokument. Ur materialet, som bygger på drygt 1 200 enkätsvar och 63 intervjuer med lärare från alla delar av Sverige, framkommer bland annat att:
- Elever får glädjebetyg eftersom privata utbildningsanordnare får betalt per elev som klarar utbildningen.
- Kurser kortas för att kommuner pressar priserna vid upphandling.
Marknadens villkor skapar, enligt forskarna, en sorts dold läroplan som sätter den riktiga läroplanen ur spel.
– Läroplanen ska garantera att eleverna får en viss kunskap med sig. Men den dolda läroplanen bidrar till att det sätts betyg som inte motsvarar kunskaperna. Styrdokumenten säger att komvux har ett brett uppdrag. Den dolda läroplanen gör att bara ett väldigt smalt uppdrag genomförs, säger professor Andreas Fejes, på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Får betalt per elev som klarar utbildningen
I intervjuerna berättar kommunalt anställda lärare om hur elever kommer från privata utbildningsanordnare med betyg som inte alls motsvarar deras verkliga kunskaper. Lärare hos privata utbildningsanordnare bekräftar i sin tur att man på deras arbetsplats mer talar om hur man ska kunna öka genomströmningen av elever än om pedagogisk utveckling. Detta eftersom företaget får betalt per elev som klarat utbildningen. Resultatet blir en betygsinflation där elever godkänns trots att de inte uppfyller betygskriterierna.
Kommunernas strävan att pressa priser vid upphandling gör att kurserna kortas. De intervjuade lärarna vittnar om att innehållet därför måste begränsas till det allra mest centrala. Komvux får därmed ett mycket smalare uppdrag än vad som anges i läroplanen. Företagen strömlinjeformar utbildningarna via digitala lärplattformar för att effektivisera dem.
Att ge eleverna verktyg för att bli aktiva samhällsmedborgare prioriteras ner och det blir svårare att anpassa undervisningen efter individens behov.
– Lärarnas professionalitet devalveras extremt mycket på komvux. De ägnar sig inte så mycket åt undervisning eftersom kurserna är så korta. De sätter betyg, säger Andreas Fejes.
Glädjebetyg kan få konsekvenser
Eleverna har naturligtvis också ett intresse av att snabbt klara av utbildningen, men att ge dem betyg som de inte förtjänar är att göra dem en björntjänst, påpekar Andreas Fejes. En av de intervjuade lärarna berättar till exempel om en läkare med utländsk bakgrund som fått godkänt i svenska men sedan inte kunde få jobb på grund av bristande språkkunskaper. När läkaren ville gå om kursen fick hen inte det eftersom hen redan fått ett godkänt betyg.
Forskarna vill peka på konsekvenserna av marknadsstyrningen, nämligen en slags dold läroplan som gör att elever inte behandlas likvärdigt, samtidigt som hänsynen till elevers olika behov av stöd brister. Det är sedan upp till politikerna att värdera och avgöra om det är denna typ av utbildning de vill ha eller inte, betonar de.
Hälften av deltagarna på komvux i Sverige läser sin kurs hos en privat utbildningsanordnare. Av de 63 intervjuade lärarna var 9 anställda hos en sådan anordnare, vilket gör dem något underrepresenterade i materialet, men många av de kommunala lärarna hade även jobbat på den privata sidan.
– Att vi inte har en likvärdig utbildning i grund- och gymnasieskolan har forskningen redan visat. Med det här materialet tycker vi att vi forskningsmässigt lyckats tydliggöra att det även gäller på komvux, säger Andreas Fejes.
