När unga laxar utsätts för rester från läkemedel ändrar de sitt beteende. Bland annat tar de större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav.
Föroreningar av läkemedelsrester är ett välkänt problem och ett växande hot mot djurlivet i hela världen, enligt forskare.
För att få mer kunskap om konsekvenserna för djur undersökte forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå laxar.
Genom att medicinera unga laxar med halter av läkemedel som motsvarar vad man hittat i miljön tidigare upptäckte man att laxarna inte betedde sig som vanligt.
Simmade hellre ensamma än i stim
Ett av läkemedlen som laxarna fick var det ångestdämpande och lugnande klobazam. Med hjälp av sändare kunde forskarna sedan följa laxarna under deras 28 kilometer långa vandring från Dalälven till Östersjön.
För att ta sig till havet måste laxarna passera två kraftverksdammar. I dammarna finns det ofta många rovfiskar. Därför är det säkrare för laxarna att passera hindret tillsammans i stim. I vanliga fall stannar laxarna upp och tvekar när de kommer fram till dammarna, men de medicinerade laxarna betedde sig annorlunda.
– De som fått det ångestdämpande preparatet passerade kraftverksdammarna på kortare tid än de andra laxarna. Det gjorde också att fler av de medicinerade laxarna till slut nådde Östersjön. I uppföljande labbexperiment kunde vi se att laxar som fått klobazam blivit mer asociala och risktagande. Det är en förklaring till att de valde att själva snabbt simma förbi hindret i stället för att vänta på andra, säger Jack Brand, forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå, i ett pressmeddelande.
Kan förändra laxarnas vandringsprocess
Att laxarna som fick läkemedel nådde Östersjön snabbare låter positivt, men varje förändring av en arts naturliga beteende och ekologi får stora konsekvenser, både för arten och omgivande djur- och växtliv.
Nyligen klassades atlantlaxen som utrotningshotad i delar av Europa av Internationella naturvårdsunionen.
– Vandringen till havet är viktig för unga laxar. De äter och växer upp i det öppna vattnet innan de återvänder till älvarna för att leka. Våra resultat visar att exponering för vanliga läkemedelsrester kan förändra denna process, vilket kan få konsekvenser för populationernas fortlevnad. Ytterligare forskning krävs för att ta reda på vilka de långsiktiga konsekvenserna blir, säger Michael Bertram, biträdande universitetslektor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå.
Läkemedelsrester ett växande hot
Rester från läkemedel hamnar i vattendrag både när medicinen tillverkas och när vi människor använder den. Nästan 1000 olika substanser har upptäckts i sjöar, älvar och hav över hela världen. Forskarna beskriver det som ett snabbt ökande hot mot djurlivet och ekosystemen.
– Antidepressiva och smärtstillande läkemedel är särskilt oroande på grund av deras förmåga att påverka hjärnans funktion och förändra beteendet hos vilda djur, säger Michael Bertram.
Det finns metoder för att rena avloppsvatten men nästan inga länder har den infrastruktur som krävs för att göra det.
– Det finns flera potentiella lösningar för att ta itu med problemet med läkemedelsföroreningar, bland annat genom att ändra lagstiftningen och uppgradera tekniken för avloppsrening, säger Tomas Brodin, professor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå.
279 laxar medicinerades
I studien utrustade forskarna 279 unga laxar, så kallad smolt, med implantat som medicinerade fiskarna. De halter av läkemedel som laxarna fick motsvarade vad som hittas i miljön. Bland annat medicinerades de med klobazam, ett ångestdämpande och lugnande läkemedel.
Klobazam och andra lugnande läkemedel når vattendrag och ekosystem via avlopp runt om i världen. Forskarna valde att göra de fältbaserade experimenten i Dalälven eftersom det inte fanns några bakgrundsnivåer av klobazam i älven. Det gjorde det möjligt att exponera fiskar med nivåer som är vanliga i vattenmiljöer över hela världen och se hur det påverkade beteendet och vandringen hos vild fisk.
Förutom forskare vid SLU har en forskare från Umeå universitet deltagit i studien.
Vetenskaplig artikel:
Pharmaceutical pollution influences river-to-sea migration in Atlantic salmon (Salmo salar), Science.
