Långa väntetider på akuten påverkas mest av avancerade undersökningar

Att besöka akuten kan vara tålamodsprövande eftersom det kan bli många timmars väntan. Varför tar det så lång tid? En studie visar att vilka avancerade undersökningar som görs är mer avgörande än hur mycket personal som är i tjänst.

Forskare vid Örebro universitet har sammanställt alla besök på akutmottagningarna i Örebro och i Eskilstuna under två års tid för att se vad som förlänger väntetiden för patienter. De flesta spenderar mindre än fyra timmar på akutmottagningarna och studiens resultat visar varför det tar tid, vad som kan göras för att korta väntan och hur patienternas tid på akuten kan bli bättre. 

– Det är inte förvånande att det ofta tar tid på akuten, och patienterna förstår att det kan ta tid att exempelvis få tillbaka ett provresultat. Upplevelsen påverkas mycket av vilken information man får. Tidigare forskning och klinisk erfarenhet visar att det spelar stor roll hur personalen beskriver det som pågår, säger Jonas Andersson, forskare vid Örebro Universitet och specialistsjuksköterska på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, i ett pressmeddelande.

Skiktröntgen och avancerade prover förlänger väntetiden mest

Studien visar att skiktröntgen (CT) och avancerade laboratorieanalyser förlänger tiden på akuten mest, i genomsnitt en och en halv till två timmar av tiden beror på sådana undersökningar.

– Det är dyrt att alltid ha en radiologavdelning i gång som kan klara av alla röntgenundersökningar. Därför förlängs patientens tid på akuten mycket när de ska dit för en undersökning. En slutsats är att vi lite oftare bör fundera på om undersökningen verkligen behöver göras – och om den måste göras precis då. Det är dyrt att göra en skiktröntgen – och det blir ännu dyrare på obekväm arbetstid som det ofta handlar om på akuten, säger Jonas Andersson.

Vid stora trafikolyckor och liknande kan en skiktröntgen göras på tio minuter, men det är inte ekonomiskt försvarbart att alltid ha kapacitet för så snabb hantering av mindre akuta fall. Tidigare forskning visar dessutom att skiktröntgen används för ofta – de görs för säkerhets skull och i många fall utan vetenskapligt stöd för någon faktisk patientnytta.

Besöken på akuten kan kortas om man istället oftare använder testmetoder som kan genomföras och analyseras direkt, som exempelvis vissa blodprover och ultraljudsundersökningar.

Platsbrist och överbelastning hade liten påverkan

När forskarna analyserade hur överbelastning på akutmottagningen påverkade hur länge patienter fick vänta blev de förvånade.

– Tvärtemot alla förväntningar hade överbelastning liten effekt på patientens vistelsetid. För vissa typer av patienter gick det till och med snabbare för patienterna när personalen hade mycket att göra. Det beror förmodligen på att personalen kände sig tvungna att jobba snabbare, säger Jonas Andersson.

Även brist på vårdplatser visade sig ha en väldigt liten effekt på vistelsetiden – något som går emot i stort sett all tidigare forskning på området.

– Det är sällan så svårt att hitta en vårdplats att det förlänger patientens tid på akuten, så länge den genomsnittliga beläggningen är cirka 85-90 procent, som den var när vi samlade in vår data. Sedan vi gjorde undersökningen har överbeläggningen ökat på sjukhusen i Örebro och Eskilstuna, så resultaten kanske skulle se annorlunda ut i dag.

Kvinnor och äldre fick vänta längre

Studien visar också att äldre spenderade längre tid på akuten, liksom kvinnor. Men det är inte självklart att lång tid på akuten är ett problem.

Forskarna påpekar att det inte går att endast fokusera på vistelsetid utan rätt vård till rätt patient är viktigare än längden på besöket. En patient som har stora problem bör undersökas mer än den som har små problem och äldre har ofta mer komplexa hälsoproblem. Den längre vistelsetiden för kvinnor går dock inte att förklara utifrån studiens underlag.

Barn hade kortare vistelsetid på akuten i Eskilstuna än i Örebro. Ett skäl kan vara att personalen i Eskilstuna prioriterar de barn som kommer in, eftersom deras lokaler är dåligt anpassade för barn. Den särskilda barnakuten i Örebro kan göra att en del undersökningar görs där istället för på barnavdelningen eller på barnmottagningen dagen efter.

Bättre information till patienter kan underlätta för personal

Jonas Andersson hoppas att resultatet av studien kan användas för att förbättra patientnöjdheten.

– Utifrån vår forskning kan personalen på akutmottagningen lättare sätta siffror på vilken tid patienten kan förvänta sig på akuten och berätta det. Patientens upplevelse blir bättre om personalen tydligt berättar för patienten vad de kan förvänta sig. Det gör även arbetsmiljön bättre för personalen, eftersom det förebygger irritation hos patienterna och därmed besparar oss många frågor.

Han säger att hälso- och sjukvårdspersonal ibland underskattar vikten av sådan information.

– På en konferens fick jag frågan ”varför ska vi bry oss om vad patienterna tycker?”. Svaret är att det dels underlättar arbetet och bemötandet på akuten, men också att patienterna faktiskt är våra uppdragsgivare. De förtjänar att skattepengarna används på ett effektivt sätt och då spelar deras upplevelse roll.

Vetenskaplig artikel:

Length of stay in the emergency department and its associated input-, throughput-, and output factors at two hospitals in Sweden, BMC Emergency Medicine.