Varför lämnar så många rektorer sina jobb? Press och svårigheter att prioritera och orientera sig i arbetet är två avgörande faktorer, enligt en studie.
Omsättningen bland rektorer är ovanligt hög i Sverige jämfört med många andra länder. En avhandling från Umeå universitet har undersökt varför skolledare väljer att lämna sina jobb genom att bland annat intervjua rektorer som lämnat sina uppdrag.
– Det räcker inte att bara prata om generella arbetsmiljöfaktorer som krav, stöd och autonomi. I de här studierna har jag velat gå djupare och förstå vad som faktiskt händer i skolans kontext, säger Tobias Richard, doktorand vid Sociologiska institutionen och Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.
Resultaten visar att det framför allt är två krafter som påverkar beslutet att lämna sitt uppdrag: Fragmentering och press.
Splittring, tvång och stress
Fragmentering handlar om svårigheter att prioritera och orientera sig i arbetet. Den kan uppstå genom institutionella villkor, som lagar, läroplan och motstridiga förväntningar från olika intressenter. Den kan också uppstå genom organisatoriska villkor, exempelvis brister i det systematiska kvalitetsarbetet som den som driver skolan gör.
Pressen beskriver rektorernas känsla av tvång och otillräcklighet. Både verksamhetskrav och ledarskapskrav bidrar. Det kan röra sig om högt arbetstempo, stort ansvar för undervisningens kvalitet, begränsat mandat och svåra relationer till personal och vårdnadshavare.
– Om fragmentering var en kraft som skapade splittring så skapade press snarare en känsla av tvång och stress, säger Tobias Richard.
Arbetsmiljö avgör avhoppen
Forskarna använde sig också av enkätdata och registeruppgifter från Statistiska centralbyrån. På så sätt kunde man följa upp vilka skolledare som stannade, bytte skola eller lämnade yrket helt under en ettårsperiod.
– Resultatet visade att arbetsmiljö har starkt samband med skolledarnas vilja att lämna arbetet och att deras vilja att lämna arbetet är starkt kopplat till att de byter arbetsplats och att lämna yrket helt, säger Tobias Richard.
Det fanns inget samband mellan rektorers avgångar och skolans betygsnivå eller andelen elever med lågutbildade eller utrikesfödda föräldrar. Dock visade studien att rektorer på skolor med fler elever per lärare i lägre utsträckning lämnade sitt arbete. Det har troligtvis att göra med att fler elever leder till mer pengar vilket gör att skolan kan få mer resurser och bättre ekonomi, menar Tobias Richard.
Sammantaget visar resultaten att skolledaromsättningen inte är något ödesbestämt. Den kan i hög grad påverkas av förhållanden som ligger inom rektorns och den som driver skolans kontroll.
Avhandling:
Sveriges skolledaromsättning: en studie om varför nya skolledare byter arbete, Umeå universitet.
