Unga mår sämre – eller har vi bara blivit bättre på att se det?

Unga i Norden rapporterar fler psykiska besvär än tidigare – men är samtidigt lika nöjda med livet som förr. Forskare ser ett komplext samband mellan skolmiljö, vardagsvanor och ungas mående.

Sömnproblem, ångest, nedstämdhet och nervositet. Allt fler unga söker vård för psykiska besvär, ett problem för de drabbade men också en utmaning för hela samhället. Skolan lyfts ofta fram som en orsak – en plats där höjda krav, betygssystem och resurstilldelning påverkar vardagen för alla barn och unga i Sverige.

Alli Klapp, docent vid Göteborgs universitet, har i en långtidsstudie följt barn och ungas psykiska hälsa. Den visar på en tydlig ökning av både kroppsliga och psykosomatiska besvär. Oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter och försämrad aptit har blivit allt vanligare – särskilt bland elever födda kort efter millennieskiftet.

– De mår sämre, de är oroliga och nervösa för läxor och hur det ska gå på prov. De tycker också att de har svårt att förstå och hänga med i undervisningen, säger Alli.

Eleverna upplever också att relationen till lärare och klasskamrater har försämrats över tid.

Orsakerna är svåra att sätta fingret på, konstaterar Alli. Men utifrån flera studier och från Folkhälsomyndighetens statistik tycker hon att man ändå kan dra vissa slutsatser:

– Skolan är en viktig arena för barn och ungdomar och går det inte så bra i skolan finns en stor risk för sämre mentalt välmående. Även relativt små skolmisslyckanden kan ha samband med sämre välmående längre fram i livet, säger hon.

Flickor och lågpresterande får sämst stöd

Flickor, lågpresterande elever och elever med lågutbildade föräldrar har den största nedgången i välmående, en försämring som sker samtidigt som resurser och stöd blivit alltmer ojämnt fördelade.

– Lågpresterande flickor och elever med svårigheter får den sämsta typen av förenklat och positivt stöd, medan pojkar generellt får bättre kvalitativt stöd, oavsett prestationsnivå.

Alli exemplifierar stöd av hög kvalitet med att läraren skapar tydliga strukturer och främjar elevernas lärande– samtidigt som alla elever arbetar med samma uppgifter. Stöd av låg kvalitet däremot, innebär att läraren ger vissa elever enklare eller avvikande uppgifter jämfört med resten av klassen.

En sak som Alli har noterat lite extra är hur viktigt det ”kognitiva välmåendet” är, det vill säga hur mycket elever tror på sin egen förmåga. Det tycks förutsäga betygen mer än deras faktiska kapacitet. Detta menar hon är ett viktigt incitament för att tidigt och genom rätt stöd stärka elevernas känsla av att lyckas.

– Om vi ständigt ökar kraven och tänker att det är okej att vissa misslyckas skapar vi ett utanförskap. Syftet med skolan och undervisningen är att eleverna ska utveckla akademiska kunskaper, men också social och emotionell kompetens. Just nu har vi väldigt mycket fokus på kunskaper, men kunskap utvecklas inte isolerat, det är beroende av att man också mår bra.

Större psykiska besvär – eventuell följd av skolreformer

Även i Björn Högbergs forskning framgår det tydligt att skolan utgör en central arena för ungas mående. Som docent vid Umeå universitet har han undersökt sambandet mellan skolprestation och psykisk ohälsa.

De omfattande skolreformerna under 1990-talet med höga krav på prestation har enligt honom bidragit till den negativa hälsoutvecklingen, med målrelaterade betyg, förlängda yrkesprogram och hårdare krav för fullgånget gymnasium.

En hel del tyder också på att skolreformerna 2010–2012, med tidigare betygssättning, ett nytt betygssystem där svagaste prestationen avgör slutbetyget och hårdare krav för gymnasiebehörighet, har bidragit till att vissa grupper av elever upplever större psykiska besvär. Även lärarnas arbete förändrades efter det senare reformpaketet, till att ägna mer tid åt bedömning och dokumentation.

– Bedömningsmomentet är mest stressande och ångestframkallande för eleverna. Att lärare dessutom har behövt lägga allt mer tid på det förstärker detta, förklarar han.

Den nya strukturen har enligt Björn påverkat känslan av tillhörighet i skolan – vissa elever lämnas utanför gemenskapen.

– Vi har ett skolsystem som straffar ut elever som har svårigheter med teoretiska ämnen. På det har vi en arbetsmarknad som är tuffare mot personer med låga kvalifikationer eftersom det finns färre enkla jobb och konkurrensen om dem är högre.

Unga invandrare mer optimistiska

Förändringarna i skolan verkar ha slagit hårdare mot lågpresterande flickor, som i högre grad har vårdats för depression och ångest.

– Det finns en bild av att pojkar drabbas hårdare, blir mer utåtagerande, hemmasittare eller hamnar i kriminalitet. Men det verkar gå ganska dåligt även för lågpresterande flickor, fast de går under radarn, säger han.

För utrikesfödda elever ser mönstret annorlunda ut. Sambandet mellan prestation och psykisk hälsa är svagare och mer stabilt över tid. Björn tror att skillnaden delvis kan bero på att deras skolresultat påverkas av andra faktorer än för svenskfödda elever, så som en starkare framtidstro.

– Unga invandrare i Sverige är betydligt mer optimistiska. De blir inte mindre motiverade av att det går dåligt i skolan, de har betydligt högre tro på att de ska få ett bättre liv.

Psykiskt hälsa hänger inte alltid ihop med övrigt mående

En mer komplex bild än den enbart skolan kan ge av psykisk ohälsa framträder dock både i Sverige och våra grannländer. Charli Eriksson, senior forskningsspecialist och professor vid Karolinska Institutet, leder ett nordiskt forskningsprojekt som utifrån åtta olika besvär analyserar ungdomars psykiska hälsa från 1986 fram till 2026.

I studien framgår att den psykiska hälsan hos unga har försämrats, men däremot har deras självskattade hälsa och tillfredsställelse med livet inte gjort det. Det pekar på att besvär och välmående inte alltid följs åt.
Han understryker att det är viktigt att beakta att det ser olika ut för olika grupper av ungdomar och att det inte räcker att bara räkna antalet besvär.

– Vi har undersökt detta i de fem nordiska länderna och finner att de med besvär som bland annat magont, huvudvärk och sömnproblem men som mår ganska bra i övrigt har ökat kraftigt, särskilt under senare år och bland flickor. Gruppen unga som har många psykosomatiska symtom och mår dåligt har ökat något. De senare upplever mer stress, ensamhet, sämre kommunikation med föräldrar, sämre hälsovanor och gillar skolan mindre än de förra.

Kommunikationen med pappa viktig

I projektet undersöks också vardagsvanor, som matvanor, sömn och samspel i familjer. Att äta frukost och ha gemensamma familjemåltider hänger samman med högre livstillfredsställelse och färre hälsobesvär.
Sömn visar sig också, föga förvånande, vara viktig för den psykiska hälsan. I Norden rapporterade allt fler barn i åldern 10 till 17 svårigheter att somna. Minskad livstillfredsställelse, minskad fysisk aktivitet, att känna sig nedstämd och nervös hängde ofta ihop med sömnsvårigheterna.

Charli varnar för att problemen har ökat i hela Norden – även om trenden i Sverige varit något stabilare jämfört med övriga länder.

Familjerelationer, och särskilt kommunikationen med föräldrar, visade sig också ha ett samband med ungas mående. Problemen tenderar att vara större när kommunikationen med pappan brister, än när den inte fungerar med mamman.

– De största problemen uppstår när kommunikationen med båda föräldrarna är svag, förklarar Charli.

Fler unga söker hjälp hos Bris

Fler unga än någonsin söker stöd från Bris. Fler söker också stöd för självskadebeteende och ätstörningar inom civilsamhället och vården, det visar både statistik från Bris och Socialstyrelsen.

Nicole Wolpher, socionom och intressepolitiskt ombud på Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH), ser en ökad press på unga.

– Många beskriver en upplevelse av stress kring skolsituation och prestation. Det kan göra att unga hamnar i utmattning och kanske inte klarar av att ens gå till skolan, säger hon.

Sociala medier är ytterligare en faktor som unga behöver förhålla sig till, med kravet på ständig uppkoppling och risk för exponering för ohälsosamma ideal. Men enligt Nicole kan det vara ett tveeggat svärd.

– Det kan påverka ungas självbild negativt, men samtidigt kan sociala medier också erbjuda stöd och gemenskap.

Stödet kommer ofta sent

Nicole efterfrågar fler resurser i och kring skolan, liksom bättre kompetens kring psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Stödet till många elever kommer ofta för sent och i otillräcklig omfattning.

– För att skolan ska fungera för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar krävs ofta att man får ett fungerande stöd även utanför skolan, genom regionen eller kommunen. Om kraven däremot är för höga och rätt stöd inte ges kan det ofta ta sig uttryck genom psykisk eller psykosomatisk ohälsa.

Väntetider inom ungdomspsykiatrin och primärvården är enligt henne ett stort hinder. Det som många unga efterfrågar är nämligen tillgång till trygga, närvarande vuxna. Där kan också civilsamhället bidra,
menar Nicole.

– En viktig uppgift vi har är att identifiera vad som behöver fångas upp och ta det vidare. Missar samhället något viktigt? Vad säger olika målgrupper? Våra verksamheter ska ju inte ersätta vården, utan ge stöd på ett mänskligt plan. För många unga blir den första upplevelsen av att berätta vad man är med om vägledande för hur de förhåller sig till att söka vidare hjälp.

Avslutningsvis lyfter hon vikten av framtidstro.

– Samhället behöver jobba hårdare för att ingjuta hopp om en hållbar framtid, i allt från arbetsmarknad till klimat. Om man som ung kan se möjligheter och tror på att framtiden kan bli bra, påverkar det hur man känner inför resten av livet.

Text: Johanna Aggestam

Artikeln kommer från Forte Magasin, en tidning om forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd. Prenumerera på Fortemagasin (kostnadsfritt).