De flesta svenskar vill vårdas och dö hemma, men alla får inte den möjligheten. Var i landet du bor påverkar vilken typ av vård du får i livets slutskede, enligt flera studier som visar på stora skillnader – trots nationella riktlinjer.
Trots årtionden av statliga utredningar kvarstår stora skillnader i palliativ vård i Sverige. En serie studier visar att den nationella styrningen inte fungerar som tänkt och att tillgången till palliativ vård i livets slutskede beror på var du bor.
Sedan Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård infördes år 2013 har forskare följt utvecklingen. Resultaten visar att det trots de nationella riktlinjerna är stora skillnader i hur och var människor får vård i livets slutskede. Det gäller både barn och vuxna, och beror inte bara på sjukdom eller ålder utan i hög grad på var man bor.
– Det är väldigt komplexa utmaningar som våra studier pekar på, säger Cecilia Larsdotter, professor i vårdvetenskap vid Sophiahemmet Högskola, i ett pressmeddelande.
Ojämlika förutsättningar i landet
Majoriteten av svenskar vill vårdas och dö hemma. Men verkligheten ser annorlunda ut: Endast var femte person får den möjligheten. I stället dominerar sjukhusvård, eller äldreboenden.
– Om skillnaderna speglar olika vårdpreferenser i olika regioner är det problemfritt. Men vi har goda skäl att tro att det snarare handlar om ojämlika förutsättningar, säger Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Centrum för personcentrerad vård på Göteborgs universitet och vid Palliativt centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Forskarna betonar att den palliativa vården för äldre behöver utvecklas så att den kan ges tillsammans med äldreomsorg och sjukdomsspecifik vård.
Barn och ungdomar som dör är få, men en grupp med särskilda behov och utmaningar kopplade till både kompetens i palliativ barnsjukvård och till resurstillgång.
– Det behövs en bättre utvecklad organisation av palliativ vård för barn, framhåller Stefan Nilsson, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet och också verksam vid Barncancercentrum på Drottning Silvias barnsjukhus.
Skärpt uppföljning och vägledning
Forskningen visar att de nationella riktlinjer som finns ofta är otydliga, och att regioner och kommuner i praktiken kan välja bort dem. Det leder till att prioriteringen av palliativ vård, som enligt svensk hälso- och sjukvårdslag ska ha högsta prioritet, inte alltid genomförs i praktiken.
Forskarna föreslår flera förändringar. Bland annat vill de att palliativ vård erkänns som en folkhälsofråga på nationell nivå, i linje med Världshälsoorganisationens rekommendationer, och att uppföljningen och vägledningen för kommuner och regioner skärps.
– Det är ju viktigt och tydligt att palliativ vård ska prioriteras. Men problemet är hur det ska ske. Det behöver konkretiseras, både när det gäller tidig integrerad vård och i livets slutskede, säger Stina Nyblom, docent vid Göteborgs universitet och verksam vid Palliativt centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Rapport:
Förutsättningar för jämlik personcentrerad palliativ vård, Göteborgs universitet.
