Behandling av långsamväxande hjärntumörer kan leda till försämrade kognitiva funktioner, som svårigheter att byta fokus och sämre språkförmåga. Det visar en studie ledd från Göteborgs universitet.
Långsamväxande hjärntumörer, så kallade IDH-muterade gliom, har en relativt god prognos. Behandlingen kan innefatta kirurgi, strålning och cellgifter.
En ny studie visar dock att många patienter får mätbara kognitiva försämringar under det första året efter behandlingen – effekter som hittills inte studerats mycket.
Flera viktiga funktioner påverkas
Forskarna har följt patienter vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Totalt ingick 127 personer som opererades och i de flesta fall även fick strål- och cellgiftsbehandling enligt gällande riktlinjer och vårdprogram. Deltagarna genomgick omfattande tester av sina kognitiva förmågor både före operationen och ett år efter.
Främst påverkades de exekutiva funktionerna, det vill säga förmågor som behövs för att planera och organisera tillvaron. Tydligast var nedsättningar i förmågan att växla fokus. Det var också vanligt med försämringar i språkfunktioner som verbalt tempo, språklig inlärning och minne.
Försämringarna märkes mest hos patienter som fått både strål- och cellgiftsbehandling efter kirurgin, samt bland äldre deltagare i studien.
Förändringar tidigt efter behandling
Dessa funktioner är kopplade till de delar av hjärnan där långsamväxande gliom oftast uppstår. Det rör sig om pannloben som styr beteende, personlighet, omdöme och impulskontroll, samt tinningloben där hörsel, minne, språk och känslor kontrolleras.
– Patienter med IDH-muterade gliom lever generellt många år med sin sjukdom och vi ser att en hög andel får mätbara förändringar i kognitiv funktion redan tidigt efter behandling, säger Isabelle Rydén, doktorand inom klinisk neurovetenskap vid Göteborg universitet och neuropsykolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
– Det här understryker vikten av att följa upp kognitiva funktioner på samma sätt som vi följer bilddiagnostik och andra medicinska parametrar, fortsätter hon.
Effekter bör vägas in
Resultaten visar att kognitiva konsekvenser måste vägas in när behandling planeras. Cancerbehandlingen är i många fall avgörande för prognosen, men att enbart låta vårdprogrammens tidsramar styra besluten är inte alltid optimalt, menar forskarna.
Men Isabelle Rydén betonar att det inte handlar om att avstå behandling.
– För vissa patienter är det helt självklart att sätta in intensiv behandling tidigt. Men för andra, där sjukdomen utvecklas långsammare, är det terapeutiska fönstret bredare, vilket innebär en onödig risk för kognitiva biverkningar om strålbehandling och cellgifter initieras för tidigt, säger hon.
I nästa steg ska forskargruppen undersöka hur patienternas kognitiva funktioner utvecklas över längre tid. De planerar att kartlägga vilka faktorer som påverkar förloppet och vilka områden i hjärnan som är särskilt känsliga för negativa behandlingseffekter.
Vetenskaplig artikel
Reliable cognitive changes the first year following guideline-based treatment of IDH mutated gliomas: a longitudinal multicenter study, Neuro-Oncology.
