Konstgräsplaner kan vara mer miljövänliga än naturgräs – men bara om granulatet återvinns och naturgräset fortfarande klipps med bensindrivna maskiner. Det visar en studie där forskare jämfört fotbollsplaners miljöpåverkan med livscykelanalyser.
Sverige har omkring 5 400 fotbollsplaner som sammanlagt täcker en yta större än Lidingö kommun. Ungefär en fjärdedel har idag konstgräs, men andelen växer. Men hur ser fotbollsplanernas miljöpåverkan ut? Det har forskare vid Linköpings universitet tittat närmare på i en studie.
– Det nordiska klimatet ställer krav på fotbollsplanerna och det finns inte så mycket forskning på ämnet. Men det finns ett väldigt stort intresse från kommunerna i hållbarhetsfrågan och hur man ska tänka kring konstgräs kontra naturgräs, säger Mikael Säberg, doktorand vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Konst- och naturgräs jämfördes
Med hjälp av livscykelanalyser har forskarna undersökt miljöpåverkan från produktion, drift och avveckling av konstgräs och jämfört med naturgräsplaner över 10, 20 och 30 år. Studien visar att konstgräs, med vissa förbehåll, är det mer miljömässigt hållbara alternativet.
Resultatet kan ge vägledning för kommuner som planerar nya fotbollsplaner. Samtidigt finns många aspekter att väga in, menar forskarna.
– Först och främst bör man titta på behovet, det vill säga hur planen ska användas. Ska det bara spelas matcher eller vara många träningar? Är det många speltimmar med mycket träningar, då är konstgräs bättre för att den håller längre, säger Emma Lindkvist, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, på Linköpings universitet.
Livslängd skiljer sig åt
En konstgräsplan har en livslängd på omkring tio år innan plasten i mattan och dämpningslagret måste bytas ut. Naturgräs anläggs däremot en gång och sköts sedan löpande. Underhållskraven skiljer sig kraftigt mellan plantyperna – och det påverkar deras totala miljöavtryck.
– I produktionsfasen har konstgräset störst påverkan. Men naturgräset har störst utsläppsfaktorer kopplat till underhållet. Det handlar om dressning, gödsling, du ska klippa gräset flera gånger i veckan och det ska luftas med jämna mellanrum. Så det är många processer jämfört med konstgräs, säger Mikael Säberg.
Underhåll och återvinning avgör miljöpåverkan
Underhållet av en konstgräsplan är relativt begränsat och består främst av borstning en till två gånger i veckan, ibland harvning ett par gånger i månaden samt en årlig djuprengöring av granulatet mellan stråna.
Men det finns viktiga förbehåll. Konstgräs är bara mer miljömässigt hållbart så länge gummigranulatet samlas upp och återanvänds samt om den gamla mattan går till energiåtervinning. Underhållet av naturgräs sköts i dag ofta med bensin- eller dieseldrivna maskiner. Om maskinparken i stället elektrifieras förändras kalkylen – och naturgräs kan bli det mer miljövänliga alternativet.
– Det vi kan se är att såväl produktion av konstgräsplaner och underhåll av naturgräs kan och behöver förbättras för att utsläppen ska minska, säger Mikael Säberg.
Gummigranulat – på väg att förbjudas
En konstgräsplan innehåller gummigranulat, gjort av nermalda bil- och traktordäck, som håller plastgräset upprätt och ger planen stadga. Från 2031 införs ett försäljningsförbud mot granulatet på grund av dess bidrag till mikroplaster i naturen. Det skapar huvudbry för kommuner som vill bygga nya fotbollsplaner och väcker behov av mer forskning.
– Det pågår försök med biologiskt nedbrytbara material i stället för gummigranulat. Men än så länge har vi inte hittat något alternativ. De biobaserade alternativen fryser på vintern och det blir som asfalt, säger forskaren Mikael Säberg.
Vetenskaplig artikel:
Life cycle assessment of football fields in Nordic climates: Comparing artificial and natural turf systems, Cleaner Environmental Systems.
